Medåker sn, kyrkan. Detalj av textilie.
Från 299 kr
Medåker sn, kyrkan. Textilie.
Medåker sn. Kalkkläde i kyrkan.
Medåker sn, Eklöt.
- Fotografi -
fest, rumsinteriör
Posering för kameran i Anderstorps fabrikers omgivning, 1919-1920. Ett skift textilarbetare med bl a John Alfred Andersson (övre raden, andra från höger) och sonen Elis Andersson (nedre raden, tredje från höger).
Kvinnliga textilarbetare omgivna av stora tygsjok. Interiör från dåvarande Skandinaviska Textilfabriken i Varberg, senare Varbergs yllefabrik och från 1912 Malmö Yllefabriks AB. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och vid år 1900 var de i klar majoritet av de ca 100 anställda vid sekelskiftet 1900. Först tillverkades endast bomullstyger men från 1906 även ylletyger.
Färgeriet vid August Werners fabriker, okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
August Börjesson kör häst och vagn med bomullsbalar från Göteborg till spinneriet i Annestorp. Okänt årtal. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flickor spelar vollyboll på fabriksområdet i slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Wikströms på utflykt till Barnsjön år 1946. Gemenskapen var stark i de estländska familjer. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Flyktingbarn i Örnsköldsvik. I tre månader hösten 1944 levde de inhysta i denna lokal. Samma år flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv. Releterade objekt: 2002_0947 - 0963.
Syskonen Göran, Ann-Margret och Jan Roger Andersson i familjens vardagsrum på Vårdkasevägen 2. De tre barnen är barn till textilarbetare J Magnusson. Barnen läser i en tidning. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.