Vykort, "Östra järnvägsstationen. Halmstad." Ett tåg står vid perrongen där flera resenärer väntar. I förgrunden står några stationskarlar. Detta är Hallands äldsta järnvägsstation, uppförd 1877 då järnvägen fram till Värnamo invigdes. Till Mellersta Hallands järnväg byggdes 1886 även stationen Halmstad Norra vid Tivoliparken, närmare stadskärnan. (Den står ännu kvar även om den togs ur bruk redan 1935 då ny station byggdes.)
Från 299 kr
Storgatan 52 i Linköping från gårdssidan. Som närmast alltid skvallrar gårdsfasaden inget om dess påkostade motsats mot gatan. Under sin glans dagar hade huset gått som Bielkeska gården efter grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som låtit uppföra huset omkring år 1800. Nu var det nedgånget och ansågs stå i vägen för modernisering av stadskärnan. Huset revs en tid efter fotoåret 1966.
Belägenheten omkring Göteborg.[Bild]
Flygbild över den norra delen av stadskärnan i Linköping med Vasavägen i bildens nedre kant. Till höger ser man taket på teatern och i mitten går Platensgatan som en diagonal upp till Stora torget. Bilden är från 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Läroverksgatan 5 i Linköping byggdes troligen under 1700-talets första hälft och är en av få nakna timmerhus som finns kvar i stadskärnan. Fönstren mot gatan har förstorats i senare tid. Åt gården är fasaden i mer ursprungligt skick. Den folkliga benämningen "Krogen Amerika" skvallrar om den restaurangverksamhet som bedrivits i huset. Sedan 1980-talet inrymmer huset en kollektivverkstad för konstnärer i Östergötland som sysslar med grafik.
Stadskärnan i Linköping år 1959. Bilden visar Stora torget, samt kvaretet Banken och Baggen. Längst till höger ser man St Larskyrkan. Stora torget är yta för parkering av bilar. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
porträtt
Den 29 oktober 1959 togs Tullbron i bruk. Det medförde att den så kallade riksettan flyttades till Industri- och Järnvägsgatorna. På bilden berättar Linköpings byggnadschef Sven Ledskog om bygget, som var den tredje och avslutande etappen i arbete med att avlasta stadskärnan från genomfartstrafik. Den 177 meter långa Tullbron kostade 2 miljoner att bygga. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Under det sena 1800-talet kom skolhusfrågan att bli alltmer brännande i Linköping. Under århundradets sista decennium hade barnen i stadens folk- och småskolorna nått över 1 200 elever som undervisades i spridda och långt från alltid i ändamålsenliga lokaler. Efter intensiva överläggningar i skolrådet enades man till slut om ett krafttag och staden beslutade om ett rejält skolbygge på ett område söder om stadskärnan. Den nya folkskolan stod med sina 27 klassrum färdig 1898 och kom att få namnet Linnéskolan. Efter en brand 1923 kom skolbyggnaden att ges ett mer förenklat formspråk.
Kilsunds kontor och lagerbyggnad. Traditionellt dominerades textilindustrin i Borås av bomullsväverierna, men på 1890-talet växte det också fram flera ylleväverier staden. Kilsund var ett sådant. Kilsund grundades 1895 av Hugo Davidson. En fabrik anlades utanför stadskärnan på det gamla landeriet Kilsunds mark. Den imponerande kontors- och lagerbyggnaden, som speglar sig i Viskans vatten, uppfördes 1904. Tyskland var vid denna tid ett industriellt föregångsland och det tyska inflytandet var stort också i Borås. Kilsund hade en tysk disponent och teknisk direktör vid namn Herman Roscher och flera tyska färgmästare. På Roschers tid sköttes Kilsunds bokföring och korrespondens på tyska. Byggnaden står kvar än idag (2008) med adress Kilsundsgatan.
fotografi
Rosta
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.