Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Från 299 kr
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
inbördeskrig, revolution, fotografi, photograph@eng
Katarina Östra Kvarngränd 18 och 16 västerut. Här sprängs för att sänka nivån på Renstiernas Gata.
Klista. U 765.
Islossning i Byske älv 27 april 1910. Älven sedan isen sprängt sig väg genom forsen och ramponerat bron till ofarbarhet.
Grisoket sätts på grisen. Grisoket gjorde att grisen inte kunde springa och kunde då släppas lös utan möjlighet att försvinna.
'Kabelläggningspråm i Sotenkanalen. 4 st personer sitter vid pråmen, nedanför sprängt? berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 3441-3452.'
Kålleredsskolan har idrottsdag på Stretereds idrottsplats i september 1958. Några pojkar tävlar mot varandra i att springa snabbast.
En buss har kört in i en kiosk. Korsningen Sparbanksvägen/Mellanbergsvägen. På ändhållplatsen började den tomma bussen med låsta bromsar rulla nedför backen, rakt mot en kiosk med en kö av barn.
Utsikt från Lilla Essingen mot Kungsholmens vid Fredhäll. Tunnlar sprängs för Essingeledens framdragande. Fredhällsbron ska byggas här.
Två flickor befinner sig vid hörnet av Renstiernas Gata och Åsögatan österut. Berget ska sprängas bort för breddning av Renstiernas Gata och Åsögatan. Husen på höjden ligger vid Beckbrännargränd.
Vy från Klara Vattugränd. Byggnadsställningar vid ett sprängt hål för tunnelbanan. Huset ligger på Klara Västra Kyrkogata, kvarteret Klockstället. I bakgrunden Klara kyrka.
Fabian Nilsson, uppfinnare och meteorolog, demonstrerar sin idé, ett nytt svenskt patentlås. (Nyckelhålet har ersatts av en tunn springa och nyckeln har hål istället för taggar).
Renstiernas Gata söderut från hörnet av Fjällgatan. Här sprängs för att sänka gatunivån. Katarina Östra Kvarngränd 18 och 16 i fonden.
'Sprängda inloppet till hamnen, ''Småskrakhona med 2 ungar passera mynningen.'' Vy med små, ca 4, trähus på kala berghällar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 665-672.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.