Bärsta gård, två och en halvvånings bostadshus med två flyglar. Den närmaste är 300-årig, tvåvånings med loftgång och valmat tak. Fru Ingrid Wetter.
Från 299 kr
Loftgång i riktning österut. Ett av bostadshusen med adresserna Bergmansgatan 4, 6, 8 och 10 i Mölndals Centrum. Fotografi taget den 26 februari 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Gårdslampa, trapphus och loftgång. Gårdssidan av huset som har adressen Bergmansgatan 8 i Mölndals Centrum. Fotografi taget den 26 februari 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Loftgång i riktning västerut, mot kyrkan. Ett av bostadshusen med adresserna Bergmansgatan 4, 6, 8 och 10 i Mölndals Centrum. Fotografi taget den 26 februari 2018. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Öbloms gård vid Järntorget. Träbyggnad i vinkel. Två våningar. Text i nedre kanten: "73. ARBOGA. Öbloms gård, Järntorget 1895." Till vänster ses en byggnad med loftgång. Rådhusgatan med Kungsgården till höger i bild. Avfotograferad bild.
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från omkring år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Två sjukvårdsbiträden befinner sig utomhus ståendes i en loftgång framför en tegelvägg med slingerväxter, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Bostadshuset till vänster ligger på Länsmansgatan. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Fyra vårdbiträden/undersköterskor står utomhus i en loftgång framför en tegelvägg med slingerväxter, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Ett vårdbiträde/undersköterska sitter på ett järnstaket i en fönsteröppning omgiven av slingerväxter, loftgång i Mölndals sjukhus 1939 - 1941. I bakgrunden ses hus utmed Länsmansgatan och i fonden skymtar Fässbergs kyrka. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Två sjukvårdsbiträden står på var sin sida om en man som är klädd i hatt och mörk rock. De befinner sig utomhus i en loftgång framför en tegelvägg med slingerväxter, Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Det yttre av Linköpings slott har omgestaltats över tid. Genom slottets eror som biskopsborg, kungligt slott och vidare länsresidens har olika önskemål fått genomslag. Ett exempel är de stilhistoriska tillägg som tillkom under 1880-talet, där man återskapade byggnaden till ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Vid 1930-talet hade intresset svängt för ett mer stramt uttryck. Här gaveln till slottets norra flygeln efter åtgärden. Enligt uppgift foto 1935. Anm: Fotografiet har tidigare tillskrivits Linköpingfotografen Didrik von Essen (1856-1922). Av tekniska skäl kvarstår han som upphovsman även om det avfärdats.
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Av den medeltida biskopsborgen skapade Gustav Vasa och vidare två av hans söner ett kungligt slott som nådde sin glans i början av 1600-talet. Efterföljande regenter hyste inte samma intresse för slottet som fick förfalla i avsaknad av tydlig funktion förutom som arrest. I slutet av 1700-talet väcktes idé om att låta länets landshövdingar disponera slottet som bostad och ämbetsbyggnad. För att bättre passa detta ändamål revs en del prålighet till fördel av ren och klassicistisk stil. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.