Vykort, "Sinnesslöanstalten Heberg", även kallat skolhemmet Hallagården. Imp. A A Andersson, Heberg. Vid tiden runt sekelskiftet ökades kraven på särskild undervisning och omhändertagande av "sinnesslöa", som man då sa. När Tinget i Heberg las ner 1906 så köptes byggnaderna av Landstinget i Halland. De grundade där Hallagården 1907, invigt 1908, med ändamålet att vårda och uppfostra utvecklingsstörda barn. Till höger i bild skymtar tingshuset från 1778. Här drevs senare Söderskolan, Särskolan och ett vårdhem. De gamla byggnaderna på bilden revs under 1970-talet.
Från 299 kr
Epitafium över Borgmästaren Anders Larsson Hvass.Inskrift i upphöjda versaler: DHENNA HALL HAFWER FORDOMB BORGIEMESTA -/ REN UTHI FAHLEKIOPINGZ STAD, SAMPT INSPECTOREN/ ÖFWER SCARA GYMNASII UNDERHOLDS SPANNEMÅL UTHI/ WESTERGIÖTLANF AEHREBOHREN och WÄLBETROD MEN/ NUMEHR HOOS GUDH SAHLIG ANDERS LARSON HUAS och/ HANS KÄRA HUSTRU AEHREBOHREN och GUDFRUCHTIG, / MEN NUMEHR HOOS GUDH SAHLIG MARGETA IONSDOTTER/ BEKOSTADT och UPSÄTTIA LÅTIDT, HUILKAS KROPPAR/ HUILA SIG HER GIENT EMOOT UNDER STORA GÅNGEN och/ DES ÖFUERLIGGANDE STEEN. Anno 1682. Över gossarna: LAS över flickorna: MAD/ CAD/ IAD. På korset: INRIPå bågen: PHIL I: CHRISTUS ÄR MIT LIIF, och DÖDEN ÄR MIN WINNINGH. Plats: Fästad med järnkrampor mot vapenhusets norra vägg.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.