Henry Kofoed Upp till kamp det väl inte gällde när de för kanonfotograf ifrån Stockholm uppställde. De ser ju litet medtagna ut efter sin dagslånga dust med allt som var slut. Mats Carlsson
Från 299 kr
Mållinjen i MD-mästerskap i båtrodd. Tre båtar i kamp under en roddtävling. I bilden syns ytterligare en båt som inte deltar i tävlingen. I bakgrunden syns Lindholmen med Finska kyrkan.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Brasilien, 1945. Motiv av orm rökande pipa: emblem för "Brazilian Expeditiory Force (B. E. F.). "Till minne av B. E. F.:s och US-5te Armés kamp mot Axeln i Italien".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1940. Motiv av Ryska Isbrytaren: "Georg Sedov" (t.v.): Kapten K.S. Badygin och (t.h.): D. Trofimov. -Minne av skeppsbesättningens kamp i polarisen, där skeppet drev om i 812 dagar-
Gårdshus på gården Hunnebergsgatan 7 i Linköping. Länge rivningshotat likt områdets övriga, ålderdomliga hus. Efter kamp och djärvt beslut kom gårdslängan Hunnebergsgatan 5-9 lyckligtvis att restaureras för ny funktion som hantverksgårdar. Foto 1967.
Information om droger på Almåsskolan i Lindome, år 1984. "Lasse Strömstedt, Finn Zetterholm och Rune Andersson nådde fram till ungdomarna i sin kamp mot knark." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Övre bild: Ernst Gustafsson En "säll-samt" avskild och avstressad vrå, där Ernst Gustafsson ändå hade ett sjå att tyg-la sina disciplar så att de lugnt till kamp för kollektionen kunde gå. Undre bilden : Knut Åkerlundh Knut Åkerlundh sprang så rockskörten slang, tyckte Fritz Diurson i de flesta sammanhang.
Vasamonumentet vid Siljans strand invigdes år1893. Stenen restes till minne över Gustav Vasa som här vid Rättviks kyrka första gången manade dalkarlarna till kamp mot danskarna. Året var 1520. På 12 mindre stenar finns namnen på några av de personer som hjälpte Gustav Vasa.
Närkes landskapsvapen och en dikt. Detta landskapsvapen har, liksom Dalarnas, korslagda pilar. Skillnaden är främst den att Dalavapnets krona motsvaras av Närkevapnets fyra rosor. För 1500-talets svenskar fanns emellertid även en annan mycket viktigt olikhet, Dalavapnet hade dalapilar och Närkesvapnet skäktor. Den senare piltypen utmärktes av breda triangulära spetsar. Dikten under landskapsskölden lyder: Vi tända våra löftens bloss för värv och dar, stunda: och de, som följa efter oss, må göra sammalunda! Lyft högt din sköld, fösterbygd, med pil och rosors märke till kamp för sanning, ljus och dygd! Hell, forntids, framtids Närke!
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
En månne umbärlig information i sammanhanget är att amatörfotografen Fritz Lovén tidigt gjorde sina försök med plastnegativ. Det äldre och beprövade materialet som bas för negativ var annars glas, och man kan förstå att lockelsen till ett mer lätthanterligt fotograferande var stor. En baksida med de tidiga plastnegativen är att de inte sällan bleknat och att återgivningen blivit oklar. Här är ett exempel, daterat 1905, som trots sina brister visar en unik vy mot ett sällan återgivet hus i Linköping. Idag skulle huset burit adressen Kungsgatan 24 men låg en stycke in i kvarteret, trots sitt präktiga yttre närmast som ett gårdshus. Även byggnadens sneda orientering mot Kungsgatan kan tyckas märklig, men förklaras av ett äldre gatunät där dagens Klostergata här vek för en mer västlig sträckning. Huset uppfördes vid 1800-talets mitt av rådman Adolf Fredrik Nordwall. Om denne handlare och i Linköping beklädd med en mängd förtroendeposter kan skrivas mycket. Här begränsar vi hans levnadsteckning med sin vinnande kamp att genomdriva avveckling av den otidsenliga avlöningen i jord för stadens styrande och borgarskap. Att sköta ett lantbruk tog både krafter och tid från de huvudsakliga uppgifterna. Sällan var man heller som handlare eller i annan yrkesutövning särskilt väl skickad för jordens bearbetning. Processen kom dock att ta sin tid. Först vid respektives frånfälle tillfördes jorden stadskassan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.