Utsikt från nuvarande Rödabergsskolan mot NO med kv. Sländan, Getingen och Odin närmast. I fonden Bellevue, Johannes skola och Roslagstulls epidemisjukhus.
Från 299 kr
Sköteskerum på Vetlanda Epedemisjukhus 1924 eller 1925.
Sjukhussal på Vetlanda Epedemisjukhus 1924 eller 1925.
På Kanberget
Byggt som epidemisjukhus, stod klart aug 1897. Har varit bostad åt musiemannen och folkskollärare Anders Ljung, ingår numera i gymnasiskolans fastigheter.
Bildsvit från länslasarettet med omgivningar tagen mellan 1905 och 1961. Detta hus byggdes som epidemisjukhus, blev sedan kontor och revs på 1990-talet. Bilden togs 1948.
påsiktsbild, fotografi, bilder
arkitektur, i staden, exteriör
Fotografens position vid utsiktstornet Belvederen var väl vald för en vy mot Kanberget. Fotografiet är daterat den 22 september 1910 och i det unga seklet hade redan Linköpings nya epidemisjukhus, barnbördshus och vattentorn hunnit att uppföras på bergets krön. Väl värda att föreviga vid tiden. Husraden i bildens mellangrund kantar Djurgårdsgatan.
Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Skolgatan mot norr från gatukorsningen vid Grev Rosengatan. Till höger i bild ligger Örebro stads Epdemisjukhus , uppfört 1903
Lekande barn trampar is vid Ulriksbergskolan i Växjö, 1971.
Vänersborgs epidemisjukhus epidemin. Stod klar årsskiftet 1919 - 1920. Man hade 403 patienter redan första året, de flesta drabbade av difteri och scharlakansfeber. Från augusti 1967 får sjukhuset ny status och blir inordnad under medicinska kliniken i Vänersborg såsom vårdavdelning. Från 1973 inrättas avd. 22, för vård för nyförlösta mödrar. Under åren 1977 - 1987 bedrevs sjukgymnastik i flyglarna. 1987 läggs all verksamhet ner vid epidemin. Idag 2012 är det bostäder i huvudbyggnaden, flyglarna är rivna och ersatta med moderna bostadshus.
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.