Nottebäcks kyrka - 1831 kunde murningsarbetet påbörjas. Nya ritningar hade utarbetats av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. Biskop Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Från 299 kr
På baksidan antecknat: Soffa i empirestil. Har tillhört prosten Norder på Ryrs säteri (förut tillhört major v. Proschwitz 1850-talet) Köptes sedan på auktion efter denne av direktör Efr. Jacobowsky 1900. Såldes 1917 till bankdirektör i Jönköping Fotografier ges av herr Jacobowsky till Uddewalla museum sept. 1918.
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Pjätteryds kyrka. Den 26 september 1841 invigde kontraktsprosten Petrus Granstrand den nya kyrkan i Pjätteryd. Förspelet till det nya kyrkbygget hade varit mycket stormigt. Redan 1816 hade den gamla medeltida träkyrkan dömts ut. Men på grund av motsättningar hade inget hänt tills biskop Esaias Tegnér ingrep 1830 och resolut ställde kravet att en kyrkobyggnad skall vara i värdigt skick. Den nya kyrkan började byggas 1833 av byggmästare L. Carlsson, Sölvesborg efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Det blev en tidstypisk ljus och rymlig kyrka i empirestil.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Södra Sandsjö kyrka uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Interiören präglas av de höga rundbågefönstren och takets trätunnvalv samt den omfattande dekormålningen som täcker hela korväggen, utförd 1837 av Carl Strömberg, Karlshamn. Beträffande dekormålningen tillkom denna istället för traditionell altarprydnad. I korväggens rika dekoration ingick en altarmålning med ett omgivande klassicistiskt arkitekturmåleri i grisailleteknik. 1873 överkalkades Strömbergs omfattande dekor, men denna framtogs på nytt vid restaureringen 1927. Altartavlan är en kalkmålning utförd 1837 på östra korväggen av Carl Strömberg. Motivet är Jesus i Getsemane.
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Ålems kyrka. Under medeltiden uppfördes en stenkyrka i Ålems kyrkby. Det var en byggnad med högt långhus och ett smalare rakslutande kor. Interiören präglades av valv uppburna av pelare. Kyrkklockorna hade sin plats i en fristående klockstapel.Vid slutet av 1700-talet räckte kyrkan inte längre till för den stigande folkmängden i församlingen. Den uppges ha rymt endast cirka 450 personer .( I den nuvarande kyrkan finns en modell av den gamla kyrkan). Kyrkoherde Anders Swebilius föreslog redan 1769 att kyrkan skulle utvidgas, men detta förslag vann inte gehör. 1781 begärde Swebilius häradssyn varvid kyrkan befanns i stort behov av reparation vilket ledde till att församlingen fattade beslut om ombyggnad. 1792 och 1811 utlystes entreprenad på byggnadsarbetet. Inga anbud kom dock in. Istället för ombyggnad fattades till slut beslut att bygga en ny kyrka istället för att renovera. Åren 1829 - 1830 uppfördes nuvarande stenkyrka strax öster om den gamla på den plats där klockstapeln tidigare hade stått. Ritningarna var gjorda av Samuel Enander. Den 30 september 1832 invigdes kyrkan av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Kyrkan är uppförd i empirestil och består av ett rektangulärt långhus med en avslutande kor vägg i öster med en bakomligga sakristia. Tornbyggnaden med huvudingången i väster är försett med en tidstypisk lanternin krönt av ett kors. Interiören som är av salkyrkotyp täcks av ett tunnvalv med en målning av Einar Forseth utförd 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.