Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Från 299 kr
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Världsutställninegn i Chicago 1933. Utställningshallen, där den moderna vetenskapens utveckling under ett decenium visades. DEnna ofantliga byggnad, 700 x 400 fot, med formen av ett U inneslöt på tre sidor en gård, rymmande 80 000 personer. I ena hörnet ett 176 fot högt torn. På byggnades framsida en vecker lagun och bortom en ö och sjön Michigan. På natten en anblick av brilliant illuminerad metall och glas, resande sig över färgskiftande terasser.
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Rangerbangårdens Östligaste del. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Statens Järnvägar, SJ utställning av modelljärnväg med tåg mot framtiden som är en gåva med anledningen av 100-årsjubileum 1956-12-01. Kraven på snabbhet, kvalitet, service och säkerhet har ökat ständigt och drivit fram behov av kontinuerlig utveckling. SJ:s modelljärnvägsanläggning, som tidigare visats på Skansen i Stockholm, har installerats i en järnvägsvagn och turnerar nu runt om landet, till glädje för mängder av tekniskt intresserade människor.
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
'Vy från Bragebacken och ut mot Slottsskogsvallen och Änggården. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5010. Bildtext där: :: Bragebacken har varit Göteborgs enda skidhoppsbacke sedan 1902 då den först stod klar. Den äldre bilden är tagen av Göteborgs Illustrationsbyrå någon gång efter 1923, då backen byggdes om. Detta gjordes eftersom det skedde en snabb utveckling inom skidhoppningen vid denna tid. Samtidigt byggdes även rejäla läktare i granit, vilka syns tydligt på den nytagna bilden. Året innan hade Slottsskogsvallen invigts. Denna till höger i bild och där sker sedan många år start och målgång för Göteborgsvarvet. Nedanför backen går Margretebergsgatan och på andra sidan låg lägenheten Margreteberg, till höger på gamla bilden. :: :: Idag är hopptornet gräsbevuxet liksom läktarna som inte längre fylls av skidhoppstävlingars åskådare. Numera fungerar bragebacken främst som utsiktspunkt och pulkabacke. Frisbeegolfbanan är placerad i dess omgivning.'
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.