Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62. Föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. På Degeberg tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Från 299 kr
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Naverstad 483:1
Naverstad 252:1
Naverstad 166:1
Mo
Bild på Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
En bild från Hovåsristningen. En man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.