Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Från 299 kr
Hospitalstorget 2 i Linköping, uppförd av byggmästaren Anders Ohlsson med 1914 som annonserat slutdatum. För husets ritningar stod den för Linköping så betydelsefulle Axel Brunskog. Bilden är odaterad men bär tydlig prägel av att ha tillkommit kort efter färdigställandet. Tomten för det imposanta huset hyste tidigare stadens hospital inklusive Hospitalskyrkan, som revs redan 1897. I samband med saneringen av det gamla sjukhusområdet lades upplysningsvis Hospitalsgränd ut vid sidan av Ohlssons hus och förbinder sedan dess Hospitalstorget med Drottninggatan. En uppgift direkt knuten till huset är att fasaden kom att förenklas efter en eldsvåda 1960 med en nödtvungen renovering som följd. Märk väl att glasnegativ i realitet är itusprucket, och att digital bearbetning utförts för den presenterade bilden. Detta sagt som förklaring för de skevheter som kan uppfattas i fotografiet.
Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.
Fru Hulda Bergentz porträtterad omkring 1865. Bördig från uppländska Ununge och en tid boende i Stockholm, var det sannolikt för henne och i Östergötland hon uppfattade sitt mest minnesvärda levnadsskede. Modern, Sara Maria Hagtorn, hade 1836 gift om sig med Carl Fredrik Ridderstad, senare medutgivare och vidare ägare till tidningen Östgöta Correspondenten. Styvfaderns engagemanget förde famlijen till Linköping år 1840. Fru Hagtorn/Ridderstad avled redan 1844 men Hulda och hennes syskonskara hölls intakt inom familjen även efter Carl Fredrik Ridderstads hastiga omgifte med Emilie Amalia Widoff. Upplysningsvis kom det sistnämnda äktenskapet bära sonen Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. För Huldas del väntade vid tiden eget giftemål med kamrer Carl Bergentz. Paret kom att bo på ett flertal adresser i Linköping. Den sista tillsammans var dåvarande Nygatan 32, där maken avled vid nyåret 1864/65. Makarna hade 1848 respektive 1850 fått barnen Carl och Anna. Hulda flyttade efterhand till Stockholm men skulle återkomma till länet och Norrköping. Där avled hon 1903, då boende i kvarteret Lärkan.
Porträtt av gossen Erik Åman, som här med kavat uppsyn satt sig på balustraden i linköpingsfotografen Rydholms ateljé. Född som son till lasarettsläkaren i Linköping, Ludvig Åman och dennes maka Fanny Nordvall. Familjen var genom faderns yrke bosatta i stadens länslasarett, vid tiden beläget invid Hospitalstorget. I vuxen ålder kom han att bli banktjänsteman och knuten till Östgöta Enskilda Bank. Från 1887 var han gift med Sofia Emilia Sahlström, bördig från Gävle. Äktenskapet upplöstes emellertid genom skilsmässa 1899 och Erik kom att gifta om sig året därpå med Fanny Josefina Rundblad, född och inflyttad från Södertälje. Hans andra äktenskap blev dock kort, då hustrun avled redan inom ett år. Eriks tredje försök, med den från Stockholm stammande och betydligt yngre Karin Tilander, kom dessbättre att vara i närmare 30 år, naturligt avslutat vid Eriks bortgång 1932. Upplysningsvis kom hans tredje och sista maka att leva till 1969. Trots tre äktenskap blev Erik barnlös. Tillsammans med tredje hustrun adopterade han emellertid en hemhjälps oäkta dotter 1919, som kom att följa sina adoptivföräldrar till vuxen ålder. Som nämnts avled Erik 1932. Den lilla famljen var då skriven i Kimstad.
Bernhard Aurelius föddes in i en släkt med påfallande många kyrkomän. Född i ett prästhem i Gamleby påbörjade han sina högre studier vid Linköpings gymnasium och gick därefter vidare för teologisk utbildning vid Uppsala universitet. Där avlade han examen 1860 och prästvigdes året därpå. Därefter följde tjänst som vice pastor i Risinge, Vånga, Stora Åby och Vreta kloster, innan han år 1867 erbjöds platsen som komminister i Hannäs. Efter tre år i den befattningen öppnade sig en ny möjlighet för honom. I Åsbo hade den åldrige kyrkoherde Borre avlidit och i oktober månad 1870 installerade sig Aurelius som församlingens nya prästman. Precis inflyttad gifte han sig med Sigrid Elisabet Matilda Peterson, bördig från Vreta kloster. Äktenskapet kom upplysningsvis att bära sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Ur ett herdaminne får vi även veta något om de karaktärsdrag Aurelius bar. Där lovordas han som en synnerligen god präst med ett föredömligt uppträdande mot församlingsborna, vilka särskilt uppskattade hans drag av frid, godmodighet och låga anspråk. Dock kunde han enligt en församlingsbo vara "lite sinksammer på predikstoarn å ve husförhöra", men det får vi förmoda att de flesta hade överseende med. Bernhard Aurelius avled i Marstrand i samband med en badresa sommaren 1881.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Utifrån andra fotografier är år 1898 en rimlig datering. Inte lång tid före bildens tillkomst hade gården tillhört landssekreterare Adolf Wallenberg och dennes maka. Dessa och inte minst den tidigare ägaren, stadsläkare Johan August Åman, hade anlagt en ståndsmässig trädgård som vid sidan av nytto- och blomsterland kunde medräkna ruddamm, promenadstråk, dekorativa ekonomihus och mer därtill. Det märkliga lusthuset på bilden finns beskriven av Wallenbergs systerdotter Ulla Linder, som i sin barndom ofta besökte platsen. Grottan som det kallades var uppfört under Wallenbergs tid. Dess ytterväggar var klädda med granbark, utom framsidan som bestod av ostronskal. Huset innehöll två rum. Det första hade handmålade tapeter på väggar och tak och saknade fönster förutom små runda gluggar i taket. Det inre rummet hade rundad form och här var väggar och tak klädda med blå-och vitrandig bomullsväv. I byggnaden förvarades främst utrustning och redskap till sällskapsspel. Till höger om Grottan skymtar änden på den kägelbana som Adolf Wallenberg lät iordningställa 1868. Upplysningsvis kom den via en tid på Drabbisdal i Vreta kloster att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vid tiden för bilden var fastigheten invecklad i en rad avstyckningar och ägobyten. Några personer som överensstämmer med bildens kvinnor har inte gått att finna.
Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.
En medfaren men sällan avbildad vy i Linköping. Det vi ser är Dederingska gården på Stora torget invid Storgatan. På platsen skulle entreprenören Jonn O Nilson senare uppföra sin ståtliga byggnad och helt omändra miljön. Den sällsynta bilden kan ge tillfälle att stanna upp vid gårdens sista tid. Från 1826 ägdes den av handlaren Anders Gabriel Dedering och dennes maka Maria Sofia Bjurman. Vid mitten av seklet fick makarna en hyresgäst i holländaren Henrik Vilhelm Stoopendaal. Han etablerade sig som "galanterihandlare" och vad det innebar upplyser en annons i Östgöta Correspondenten den 7 augusti 1847. Där meddelar han att han vid stundande Skenninge marknad bland annat kommer saluföra så skilda varor som saltkar, diamanter, dubbelbössor, franska parfymer med mera. I sitt äktenskap med Charlotta Pearl hade han nio barn, där sonen Daniel upplysningsvis kom att gifta sig med den välbekanta illustratören Jenny Nyström. Efter den barnlöse Dederings död 1860, kom gården genom en brorsdotters arv och äktenskap i inspektor Axel Qvilléns ägo. I somliga sammanhang benämns gården därav även som den Qvillénska. Vid tiden för bilden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.