Vist
Från 299 kr
Vist 123:1
Parti av Östra centralbanan mellan Sturefors och Hovetorp. Järnvägen anlades under åren 1896-1902 för linjen Linköping-Hultsfred med stickspår till Åtvidaberg. Till höger i bild flödar Stångån som även ger plats för annat färdslag genom Kinda kanal.
Sturefors slott utgör absolut inget undantag bland de många herresäten som planerats för ett vackert läge. På en udde där Stångån faller ut i sjön Ärlången tronar den magnifika slottsanläggningen sedan den uppfördes under 1700-talets första år.
Hamralunds speceriaffär invid Hamra sluss söder om Sturefors. Bilden saknar datering men kan knytas till handlaren Otto Olsons innehav av affären som varade från 1908 till hans död 1932.
Medfaren men unik vy mot Sturefors sluss. Förste slussvaktare var Carl Erik Rubin och möjligtvis är det honom och medlemmar av familjen som kan anas på bilden. Dokumentation inför eller kort efter kanalens öppnande 1871.
Imposanta Sturefors från väster som fond mot slottsparken. Nuvarande slott stod klart i början av 1700-talet och hade ritats av Nicodemus Tessin d.y. Samme mästare anlade parken, även om den utvidgats och omgestaltats över tid.
Motiv från Sturefors 1902. Vid tiden för bilden hade Östra Centralbanan invigts så precist att anordningar och överblivet byggnadsmaterial ännu inte helt avlägsnats. Risnäs bro i förgrunden hade gjorts svängbar och sköttes av särskild brovaktare. Först ut på den posten var Johan Gottfrid Hammarlund, som tillsammans med hustru och dotter hade tjänstebostad till vänster utanför bild. I fondens dis anas det egentliga Sturefors, där två av ortens mer dominerande byggnader skulle komma drabbas av eldsvåda i tät följd. Kyrkan 1961 och prästgården längst till höger 1963.
Som enda son till kammarherre greve Nils Bielke och Ebba Sture kom den porträtterade Thure Bielke att ärva grevetitel och ägarskap till godset Sturefors. Enligt tidens sed dock gärna titulerad efter sin militära grad som ryttmästare. Från 1861 gift med Pauline Fouché-d'Otrante. Foto omkring 1865.
I fonden Hovetorp utmed landsvägen söder om Sturefors. Av störst intresse är förmodligen det som kan skönjas i bildens dunkla förgrund. Vid fallet i Skorpa pågår anläggningsarbeten invid den 1919 nedlagda trämassefabriken. Fotoåret 1920 hade den nyligen inköpts av Norrköpings stad för att byggas om till vattenkraftverk.
Interiör av den rikt utsmyckade Vist kyrka 1928. Den påkostade miljön förklaras delvis av upprepade donationer från socknens tre välproducerade säterier, Bjärka -Säby, Stavsäter och Sturefors. Smärtsamt då att veta att närmast allt i bilden kom att bli lågornas rov sommaren 1961.
Det magnifika Sturefors slott stod färdigt omkring 1710. Byggherre var Karl XII:s mäktige kanslichef greve Carl Piper och till hjälp att uppfylla sina önskemål knöt han den synnerligt välrenommerade arkitekten Nicodemus Tessin d. y. för uppdraget. Vid tiden för bilden disponerades fideikommisset av grevinnan Pauline Bielke, född Fouché-d'Otrante.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Del av samhället Sturefors som genomgått stor förändring sedan bildens tillkomst 1904. Församlingens prästgård (Rävantomta) till höger uppfördes omkring 1840 men blev lågornas rov 1963 och kom inte att återuppbyggas. Inte heller någon av gårdens övriga bebyggelse kvarstår, med undantag av det rappade huset till vänster, om än påtagligt restaurerat. Inte heller den skymtade sockenkyrkan har klarat sig från brand. En tid före den olyckliga eldsvådan i prästgården stod kyrkan under renovering. Vid middagstid den 21 juni 1961 såg en takarbetare svag rökutveckling och kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.