Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.
Från 299 kr
Karlslund har likt andra fastigheter i Hejdegårdens östra delar burit skilda gatuadresser. Det flesta orsakat av Ekholmsvägens utläggning i området men även av andra fysiska förändringar. Vid fototillfället 1961 angavs för Karlslund Forshemsgatan 8. Tidigare och senare kan för samma fastighet nämnas Risbrinksvägen 6 och 32 samt Ekholmsvägen 13. Huset uppfördes redan år 1867 och kom efterhand att disponeras som så kallad arbetsinrättning och senare fattigvårdsinrättning och rätt och slätt fattighus för nödställda i S:t Lars församling. Efter fattighusepoken ändrades verksamheten till ålderdomshem. Huset revs vintern 1968-1969.
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 2 2A "Falkenbergs hus efter utgrävningen. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00147 C3)
Nygatan 35 i Linköping har varit en plats med skilda funktioner genom åren. Fram till att Marcus Wallenberg tillträdde stiftets biskopstjänst, var huset familjens bostad och benämns därför som Wallenbergska gården. Ett av barnen som föddes i huset var för övrigt Oscar André, grundaren av det Wallenbergska imperiet. I en senare tid var Östgöta-Tidningens officin inrymd i byggnaden och efter en period med herrekipering minns många adressen som platsen för Eskilstuna-Sliperiet. Sedan slutet av 1980-talet står huset i friluftsmuseet Gamla Linköping i funktion som apotek. Här dokumenterat 1973.
Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.
Visst är den imponerande, vasaborgen i Vadstena. Denna sommardag i början av förra seklet var amatörfotografen Carl Sundström och gissningsvis åtminstone en bekant på besök för att beskåda slottet och rimligtvis annat som den pitoreska staden kunde erbjuda dem. De hade inte åkt långt. Sundström var vid tiden handlare i Viby så sannolikt hade de tagit tåget från Mantorp. Slottet de besåg hade på beslut av Gustaf Vasa uppförts som försvarsanläggning i mitten av 1500-talet, men hade i mer fredlig tid fått skilda funktioner, så varierande såsom husrum för damastväveri som sädesmagasin. Från år 1899 gav slottet plats för Landsarkivet.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Charta öfver Trollhättan i Götha Elf med dess slussar.[Kartografiskt material]
Ramsele gamla kyrka
Rantzaumonumentets avtäckning. Stenen invigdes av prins Carl den 26 juni 1938 till minne över danske fältherren Daniel Rantzau som stupade här 1569, men också för att stenen "i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk." som prinsen sa i i sitt invigningstal. Närvarande var prins Harald av Danmark liksom högre svenska och danska militärer. Stenen är omkring tre meter hög och en meter bred. Själva reliefen med Ranzaus bild är ca en halv meter hög och placerad så att han ser mot Varbergs fästning. Den latinska inskriptionen nedtill betyder "Skilda öden vid skilda tider" (Diverso tempore diversa fata). På grund av det strategiska läget vid Varbergs fästning har klippan flera gånger under historien använts för att ställa upp artilleripjäser vid belägringar av slottet. Under 1800-talet kallades platsen för "Daniels klippa" och 1861 lät Leonhard Fredrik Rääf där hugga in ett kors och namnet Daniel Rantzow (alternativ stavning); nu vid monumentets fot. Redan 1913 kom idén upp att resa en monument över Rantzau men föll i träda tills byggmästare A. Tell i Kungsbacka återupptog saken. En insamling skedde 1936 i Danmark och Varbergs stad ordnade med platsen. Vid invigningen uttryckte Varbergs stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsman Sven Larsson, att staden med stor glädje emottog minnesstenen och lovade att vårda den väl.
Gagnef 39:1
Rättvik 247:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.