Ett hungrigt gäng - Harry Whittier Frees
Från 299 kr
Akrobaterna - Harry Whittier Frees
Avfyra! - Harry Whittier Frees
Flygaren - Harry Whittier Frees
Lapparbete - Harry Whittier Frees
Badelunda kyrka
fotografi
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Konsul Anders Ljungstedts donation för en skola med praktisk inriktning i födelsestaden Linköping, kom att få stor betydelse för stadens skolväsen. Ljungstedts precisa önskemål blev emellertid svåra för stadens styrande att upprätthålla och tolkningar skapade över tid såväl förbistring som prov på ekonomisk kreativitet visavi Ljungstedts friskola och kommunens folkskola. År 1858 stod bildens skolbyggnad klar invid Kungsgatan, som trots donatorn namn endast i liten utsträckning kom att erbjuda skolgång med praktisk inriktning. Odaterad bild från sekelskiftet 1900.
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Bild tagen på kvällen i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Exteriör av Ekelöf o Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ned på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Skyltdockor i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Exteriör av Ekelöf & Svensson. Skyltfönster med skyltdockor i. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Fasad med skyltfönster hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.