Statens Järnvägar, SJ Cfd Ör tjänstevagn, tjv, 3 och 4 under revision. Vagnar för koltransport Kristinehamn - Örebro
Från 299 kr
Revision på Örebro huvudverkstad, installation av utrustning för gengasdrift. Statens Järnvägar, SJ X2p 459, ursprungligen Kalmar - Torsås Järnväg, KTsJ motorvagn 60.
Tomteboda. Statens Järnvägar, SJ. Huvudverkstaden. Boggiebyte och lyftanordningar vid revision av vagnar. Med vagn Statens Järnvägar, SJ boggi 697 och SJ BCo 1210.
SNJ XCo 6, tillverkades för SJ av DEVA 1937 där den fick littera SJ Xod4 5. Den köptes av Stockholm - Nynäs Järnväg 1946. Bilden tagen 1947 efter revision.
Statens Järnvägar, SJ Cfd Ör tjänstevagn, tjv, 3 och 4 under revision. Vagnar för koltransport Kristinehamn - Örebro samt Kalmar Järnväg, KJ Om 1709 styckegodsvagn
Statens Järnvägar, SJ Sa 1275 på huvudverkstaden. Togs in på verkstaden i juli 1923 och då "anhölls" i skrivelse om att bakre vattentaget skulle höjas enligt ritning 22528, vilket är gjort här. Fotograferad efter revision.
Kansliskrivaren fröken Anna-Lisa Nyman, fröken Sigrid Zetterberg, kontorsskrivare, III revisions-bokhållare Einar Palmgren på Medelsrevisionen i Postsparbanken.
Nydqvist & Holm AB fick 1931 fyra lok från Borås - Alvesta Järnväg som delbetalning för BAJ L 70 och Baj L 71. Loken som erhölls var BAJ 51, samt tre lok som tidigare tillhört Göteborg - Borås järnvägar, GBJ1, GBJ 3 och GBJ 4. Dessa fyra lok såldes sedan till Iran efter revision. Loket på bilden är ett av de tre GBJ-loken, bilden troligen tagen strax innan leverans.
Gården Karlshem i Västerås-Barkarö. Om denna bild har givaren berättat följande: "Morfars gård "Karlshem" som han byggde efter flytten från Fullerö "Fiskars" omkring 1910. Ladugården till höger om längan med bagarstuga och drängstuga brann 1918 på grund av lek med eld. Jag var med och min bror Olle (6 år) hade fått tag i tändstickor och skulle göra en brasa i halmhögen vid bortre gaveln. Senare byggdes en då modern ladugård på en annan plats på gården. Branden var mitt i sommaren. Bilden här är antagligen tagen strax innan dess, kanske på våren 1918. Potatisen är satt. Till höger ses bostadshuset. Sedan gaveln på ladugården som brann. Därefter längan med bagarstuga och drängstuga. Framför den senare en liten byggnad som inrymde en kvarnmotor med remdrift. Till höger skymtar Västerås-Barkarös kyrktorn. I bildens mitt syns ett röse och strax bakom det fanns en kall jordkällare där jag motades in när det brann för att man skulle veta var jag var. Morfar hade låtit baptisterna öppna söndagsskola vid Fullerö Fiskars. När han sedan flyttade hit till Karlshem användes en lokal på gården till skola som låg ännu närmare kyrkan än tidigare. Det gillade inte prästen i kyrkan. Han ville hindra skolan att existera. Prästen tålde inte morfar för detta. Morfar var med i kommunalstyrelsen och det var prästen också och han var ordförande. Prästen hade en son som skulle studera i Uppsala och det hade han inte råd med så prästen lånade ur kommunalkassan och så blev det revision. Han ställdes till svars och blev polisanmäld, men då sa morfar ifrån och menade att prästen skulle få en chans. På ett par år hade han betalat tillbaka pengarna. På det viset stod prästen i tacksamhetsskuld till morfar. De fick så småningom ett gott förhållande till varandra och blev sams. När morfar dog tillät prästen att man hade en frikyrklig begravning i kyrkan och han kom själv med en stor krans. Morfar odlade Västeråsgurkor och sålde på torget. Och så hade han fruktträd bl.a. en sort som heter Hampus. Den finns knappast längre. Det var ett litet men väldigt gott äpple. På åkern framför huset odlades potatis. Men man hade 5-6 kor också som jag fick valla. Ungefär där fotot börjar fanns ett skogsparti. Där byggdes den nya ladugården där jag hämtade korna. Jag var väl 6-7 år då. Jag fick vara hos morfar och mormor flera somrar och valla. 1926 flyttade morbror Evert och morfar och mormor till Ridön i Mälaren."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.