Gränsstenen i Krokek som markerar skiljelinjen mellan Östergötland och Södermanland sedan 1684. Stenens text lyder: "Östergötland tager sin begynnelse vid denna bäck och är denna sten anno 1684 upprättat av dåvarande landshövdingen Axel Ståhlarm".
Från 299 kr
Vy över sjön Roxen från Grensholms ägor. Odaterad bild från omkring 1895.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Smålands artilleriregemente med ett imponerande spann för tung transport. Bild från 1906 års allmänna svenska lantbruksmöte i Norrköping.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 bjöd vid sidan av dess egentliga syften en kavalkad av fantasifulla utställningslokaler. Främst ritade av arkitekt Carl Bergsten. Maskinhallen i blickfånget ritades emellertid av Verner Northun.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde officiellt invigas i april månad 1923 och gav i förstone plats för I 4 och I 5. Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 4.
Huvudbyggnaden till Grensholm från trädgårdssidan. Fototid omkring 1895.
Oscar Fredriks bro över Motala ström i centrala Norrköping. Den öppna platsen i förgrunden kallades Fisktorget. På motsatt sida skymtar Kungliga telegrafstationen. Odaterad bild från omkring 1895.
Motiv från utställning arrangerad av drottning Sophias understödjande förening för sjukvården i fält. Bilden är tagen utanför läroverkets gymnastiksal, som fungerade som utställningslokal. Den exakta tiden för arrangemanget har inte klarlagts. En hitre tidsgräns torde dock kunna sättas till föreningens uppgång i Svenska Röda korset 1916.
En närmast exempellös räcka fantasifulla byggnader vid Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906.
Motala ströms utflöde i Bråviken öster om centrala Norrköping. Ännu vid tiden för bilden helt präglad av sjöfart.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Utblick över utställningsområdet för Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. Närmast den pampiga industrihallen ritad av arkitekt Carl Bergsten. I fonden på toppen av Syltenberget skymtar den sällan avbildade restaurangen där upplysningsvis Moa Martinsson tjänade som servitris under arrangmanget.
Vy ut över utställningsområdet med staden som fond. Bilden är fångad från trappan till restaurangen uppe på Syltenberget.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
En skara barn besöker Ryttartorpet i Grenadjärparken 1925. Miljön hade byggts upp invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5 i Linköping. Soldatbostället Tidstorp hade flyttats från Tift i Kärna och uthusen från Norra Vi.
Linköpings länssjukhus nära på invigningsåret 1895. Ritningarna till den nya anläggningen utfördes av Axel Kumlien (1833-1913). Vy mot sydväst.
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
Interiör från Linköpings slott. Enligt påskrift från perioden 1859-1867. I soffan sitter friherinnan Therése Björnstjerna med sönerna Gösta och Magnus. Therése var gift med landshövding Gustaf af Ugglas, vilken för sin tjänst disponerade slottet tillika länsresidens sedan 1796.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.