Text som medföljde bilden: "1955. No. 9. Kungen i Folkets Park 2-45 Fredag d. 13." Uppgifter från Munkedals HBF: "Lottakåren uppställd som hedersvakt i bildens centrum. Kungens Eriksgata."
Från 299 kr
Från Rädda Barnens försäljning på Stora torget 1963. Vagnen är lånad av Lottakåren i Falköping. Rädda Barnen: Ruth Blom, född Eriksson, ordförande i Rädda Barnen, Anna Lisa Johansson, född Johnsson (i mitten), Rut Rudberg, född Svensson (längst till höger), Eva-Marie Mohlin (i barnvagnen).
Plublik på Stora torget. Kung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. I främsta ledet står Hemvärnet och Lottakåren. I bakgrunden ses Sture Möbler och Sture-Bion på var sida om infarten till Västerlånggatan. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här ses han, på Stora torget, tillsammans med publik och medlemmar i Lottakåren. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.