Tvåvånings bostadshus i liggtimmer. Två personer väntar på servitrisen i trädgården. Brunnstorps servering, ägare fru Ellin Bjälkengren.
Från 299 kr
Ekonomibyggnader i liggtimmer. Två hästar spända för en vagn, sto med föl. 6 personer framför byggnaderna. Bengt Bengtsson
Bostadshus i liggtimmer. Vinterbild. De gamla husen på Ågatan tjänstgjorde som lagerbyggnader för P O Jonssons järnhandel.
Gruppbild föreställande män boende i Ilomants, Karelen, Finland. Männen som troligen är tingsfolk står framför en stuga av liggtimmer.
Lunderhaga gård i Fleringe socken, Gotland. Låg byggnad av liggtimmer med lerklinad gavel. Framför huset ett staket med öppnad grind.
Två st envånings stugor, den ena med torvtak, ekonomibyggnad i liggtimmer. Familj 5 personer med häst och trilla, 5 personer närmast kameran. Gustaf Karlsson
Vägstation Y4, Liden, filial Kovland. Garagebyggnad, med portar på gaveln. Byggnad delvis i liggtimmer, eventuellt gammal lada. Till vänster "mjölkpall/mjölkbord" med bränslefat. Invid väg.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan är en korskyrka, byggd av liggtimmer på en sockel av sten.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan som är en korskyrka är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Till höger om kyrkan ligger skolan, som flyttades till andra sidan kyrkan under 1950-talet.
En enkel stuga, vars väggar är av liggtimmer, rundade på utsidan. Stugan har två dörrar, en ramverksdörr med tre speglar som troligtvis utgör huvudingången, samt en mindre, enkel skivdörr intill Två fönster i en luft vardera, där glaset är spröjsat i sex mindre, kvadratiska rutor, syns på bilden. Ett av dem står öppet. Gaveln på det låga, flacka sadeltaket är ovanför huvuddörren, där också en skylt med texten "Skogshyddan" sitter. Stugan är omgiven äv träd och växtlighet. Troligtvis står den vid Skönstaviks fritidsläger.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakrstia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbariären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade. Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läkarkarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.