Skrivet på vidhängande papper: Kombination av skal- och skelettbyggnad. Undervattensskrovet klinkbyggt. Ovanvattensskrovet kravellbordlagt på spant. Galeasbygge på Anders Mattssons varv i Kongsviken, Bohuslän, 1938. Fotograferat av: G.B.G. hist. museum
Från 299 kr
Skrivet på baksidan: Philibart Humbla från GHM. studerar båtar i Gravarne tillsammans med Levin Henriksson på hans sjöbodsvale. T.h. tvp ekor av Orusttyp. Klink byggda. Liten för- och stor akterspegel med vrickhål. Tolleklampar med lota tollar. Rund botten gör att de, även med en liten påspikad stråkköl, inte kan hållas i rak kurs. Därför inte lämplig att segla, bara ro och vricka. Användes till fiske vid skärgårdens stränder och som lättbåt för större förkoster. T.v. segeljolle. Klinkbyggd med krum vluxna in timmer som kallas band till skillnad från spant i kravellbyggen. Utfallande böjd förstäv, Akterspegel. Kölskafpe och breda slag gör den lämplig för segling. Riggas med stagesejel (sprisegel), fock och i bland klyvare. Används för fiske med ryssjor, tenor, garu, små vader och döjer i skärgården samt för san färdsel och lokala transporter m.m. I mitten vadjolle, vadkåg. Klinkbyggd med basade sprötband. Krum förstäv, akterspegel. Köl rundbotten, som gör den lämplig för rodd men inte för segling. Används som kännekag i vadfiske, se foto i skärgården. Störrejollar är numera allmand försedda med motor.
Skrivet på vidhängande papper: Garnering och skott, halvfärdiga, i den klinkbyggda galeasens skrov. t.h. den skicklige båtbyggaren Anders Mattson. Båten är KARL - Bohus malmön. Fotograferat av: Humbla Fotot är taget: 1930
Medföljande text: "Bild från Djupviks varv på Tjörn. På bilden syns från vänster: Gustav Johansson, Adolf Johansson, Johan Johansson, Albin Johansson och Albert Johansson (Gustaf, Adolf och Albin är bröder). I bakgrunden fiskebåt unde byggnad (klinkbygge). Bilden tagen 1910-1915. Originalfoto tillhörande Einar Johansson, Djupvik ".
En nybyggd fiskebåt, en s k tvåmänning, blänker nytjärad på Fie Jakob Karlssons gård. Det här är en traditionell spetsgattad snipa, spetsig i båda ändarna. De gotländska allmogebåtarna var av tre storlekar, vilka kunde variera en hel del i storlek inom varje sort. De var heller inte identiska över ön, utan olika utlagda, breda-smala, och högre-lägre stävar bl a. De var alltid klinkbyggda med hel- och halvrängar, spant. Den minsta på 3.5-4.5 m för fiske närmast stranden kallades enmänning, mellanstorleken benämndes tvåmänning eller fiskebåt och var ungefär 5-6 m lång. Tremänningen kallades för storbåt och användes till utsjöfiske och behövde som namnet säger 3 mans besättning. Bredvid flovedstraven står förmodligen en läm att täcka en del av båten med när den är uppdragen på stranden, för att solen inte skall skina så hårt på bordläggningen att den spricker.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.