Fartyget Lusitania som tillhörde Cunard Line. Hon sänktes av en tysk ubåt utanför Irland i maj 1917. Nära 1200 människor dog. Tyskarna hävdade att Lusitania förde vapen i lasten medan USA hävdade att det var en krigshandling mot icke-krigförande. Sänkningen av Lusitania bidrog starkt till USAs inträde i första världskriget.
Från 299 kr
Ett Linköpingshem som närmast övertydligt visar ett borgligt inredningsideal under det sena 1800-talet. Tunga möbler och draperande textilier ska med det nya seklets inträde släppa sitt grepp, men ännu en tid är överlast och myckenhet en populär markör i konservativa och uppåtsträvares hem. Hur de relativt unga makarna Zickerman funnit sina officiella roller är oavsett påtagligt. De var bägge bördiga från Skåne. Till Linköping hade de kommit under året 1894. Carl Vilhelm redan i januari för att ta över Sahlströms bokhandel, Erika Elfrida till hösten för giftemål med sin nyblivne bokhandlare. De blev upplysningsvis kvar i staden till 1901. Efter några år i Norrköping återvände de till Skåne.
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet. Spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIk. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Västra gaveln till huset i Widebergska trädgården. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Östra gaveln i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.