Fröbergs Båtvarv, Lidingö. MARGONA, tillverkad vid Fröbergs Båtvarv 1934, Tillverkningsnummer 70. Konstruktör: C. G. Pettersson. Båtens mått 9,25 x 2,10 m.
Från 299 kr
KICKI BURR, tillverkade på Fröbergs Båtvarv år 1924, tillverkningsnummer 40. Beställare H Kjerrulf. Konstruktör: H Kjerrulf. Båtens mått: 4,3 x 1,4.
Motortävlingar i Kungsberget. Konstruktör Berthold Ericsson och burkslav Nicke Lindgren vann SM-tävlingen i Kungsberget. Det intressanta med bilden är motorcykeln. På bortre sidan av framhjulet syns en kedjekrans och det är en unik tvåhjulsdriven motorcykel.
GUDINGEN, tillverkad på Fröbergs Båtvarv 1945. Längd 9,10. Bredd: 2,40. Konstruktör: Jac M Iversen. Beställare: Svenska kryssarklubben. Iversen konstruerade GUDINGEN som ett tävlingsbidrag till kryssarklubbens 14:de konstruktionstävling. Ägare Karl-Axel Knutsson, Lidingö.
Besök i tävlingsverkstaden på Huskvarna AB. Från vänster konstruktör Ruben Helmin (1), Tibblins mekaniker Morgan Hjalmarsson (2), Världsmästare i motocross år 1962 och 1963 Rolf Tibblin (3), Tävlingsledare Bror Jaurén (4).
Torpedkryssaren Örnen. Sjösatt: 6/8 1896 Färdigbyggd: 4/5 1897 Varv: Lindholmen, Göteborg Konstruktör: G W Svensson Dimensioner: L i vl 67,7 meter Bredd 8,2 meter Djupgående 3,0 meter Deplacement: 700 ton Besättning 4000 indicerade hästkrafter Fart: 19,0 knop Bestyckning 2 st 12 cm kanoner 4 st 57 cm kanoner 1 st 38 cm torpedtub Enligt H. Wrangel: Svenska Flottans Bok sidan 236-237
Motorbåten MARGONA, byggd på Fröbergs Båtvarv 1934, tillverkningsnummer 70. Längd: 9,25 m Bredd: 2,10 m Konstruktör: C G Pettersson MARGONA är en ruffmotorbåt med en pentamotor typ A - 4. Båten är en av de få som Fröberg tillverkade på lager. Den såldes 1935 till direktör Åkesson.
Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.