Interiör från stugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Datering av måleriet i rummet: ".Målat. År. 1865." Måleriet på väggarna är tillskrivet Göras Erik Hansson, född 1834.
Från 299 kr
Interiör från stugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Väggmåleriets pilastrar har korintiska kapitäl. Måleriet på väggarna är tillskrivet Göras Erik Hansson, född 1834.
Interiör från stugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Hörnskåpet i rummet har spår efter en bänk som i senare tid avlägsnats. Måleriet på väggarna är tillskrivet Göras Erik Hansson, född 1834.
Interiör från stugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. På väggmåleriet och hörnskåpet syns spår efter detaljer som avlägsnats i senare tid, troligen en bänk och listverk. Måleriet på väggarna är tillskrivet Göras Erik Hansson, född 1834.
Interiör från stugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Metalldetaljen i bild har troligen haft funktionen att låsa en snodd till en rullgardin. Måleriet på väggarna är tillskrivet Göras Erik Hansson, född 1834.
Rängar är spant i en snipa. De är sågade av självvuxet virke, i regel genom en stubbe med rotben, vilket var mycket svårsågat, särskilt förr när det skulle göras för hand. Här hänger 5 rängar på staketet på tork, troligen hos Fie Mattias Oskar Larsson, "U" kan vara en felskrivning, för någon med "U" i förnamnet finns inte.
En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har sommar uniform på sig.
En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har vinter uniform på sig.
Statens Järnvägar, SJ 4458. En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har sommar uniform på sig.
Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
Väderkvarnen på Klockhögen, förr ägd av Mandahl och kallad "Tulla nätt/lätt". Här har kvarnen förlorat sina vingar och på de öppna ytorna kring den är trädgårdsmöbler utplacerade Kvarnen står ännu kvar, inredd till bostad. Bilden togs för att göras till vykort och färgläggas för hand enligt följande instruktion, som står på fotokopians baksida: "Kvarnen färglägges mörkröd, vit sockel. Möbeln i förgrunden gulbrun. De utstående armarna på kvarnen äro vita. Räcket är grått".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.