Erik Svensson med Rut 'Frida' Andersson.
Från 299 kr
Erik Svensson härjar med V.S.K forward.
Karolina Högberg, Erik Jonsson, L. Blomqvist, Svensson.
Porträtt av major Erik Gabriel Schenström. Född den 7 juli 1882 i hemmet Grankulla, Flistad socken som son till löjtnant Mauritz Gabriel Schenström och Helena Swebilius. Gift i oktober 1908 med Kjerstin Margareta Schnell med vilken han fick tre döttrar. Han avled den 2 november 1933 i hemmet Solbacken, Ålberga i Södermanlands län.
Lovisa Eriksson med dottern Hildur vid sin sida något enstaka år in på förra seklet. Lovisa hade tillsammans med sin make Erik Eriksson inflyttat till Linköping från Eskilstuna 1893. De bosatte sig i Tannefors där paret blivit kvarnägare och maken etablerat AB Erikssons Valskvarn.
TRYCKERIPERSONAL UTANFÖR SVENSSONS TRYCKERI.
Erik Svenssons 50-årsfest på fritidslokalen.
Marianne Svenssons konfirmation på Långö, 1960. Med på bild: Augusta Persson, Sonja Svensson, Erik Svensson, Solveig Svensson, Marianne Svensson, Ivar Svensson, Britt Svensson, Arvid Svensson, Lennart Svensson,, Jan-Åke Svensson, Margareta Svensson, Bo-Christer Svensson, Albert Persson, Gunilla Svensson och Ida Svensson.
En grupp orienteringsungdomar som gått med i IK Dran. Klubben bildades på 1940-talet och fick sitt namn 1945 och av klädseln att döma är även fotot från denna tid. Fr. v: Herbert? i Frugården, Åke Svensson, Marianne Svensson (g.m. Olle), Inga i Persgård gift Svahn, Lisa Hjelmén (f. Andersson), Olle Svensson, Rut Svensson, Göran Andersson, pojken Erland Gustafsson, Elin Eriksson fr. Höjda, Arne Svensson, Ingrid Andersson (g.m. Görans bror), Arthur Svensson, Karl Svensson.
sjömanskostym
ateljélogotyp
Fridhems skola, skolbarn med lärare Carl Svensson.
Granplantering på Järlöv gårds ägor. Från vänster: Karl Henriksson, okänd, Karl Snygg, Elin Svensson, Ingvar Henriksson i Lövagård, August Snygg, Anna Snygg, Gösta Svensson, Kerstin Henriksson i Dalenbäck, Gustaf Henriksson (bror till Karl H) och fotografen själv - Erik Andersson. Pojken kan vara son till en Alice och heta Lennart.
Porträtt av Oskar Andersson. Efter en svår barndom blev han med tiden färgaremästare och rådman i Linköping. Han föddes 1845 i Örberga som son till hemmansägaren i Ullnäs Anders Eriksson och dennes maka Maja Jansdotter. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skriva på socknen". Fadern döms även för stöld. I 12-års åldern tar Oskar drängtjänst i på Östra Starby utanför Vadstena. Efter ett par år flyttar han till Linköping för att gå i lära hos färgmästaren Erik Johan Berg. Efter ett tiotal år hos Berg följde ytterligare tio år som färgare på Råby fabrik i Ljung. År 1879 kom han åter till Linköping och blev mästare och sedermera även rådman. Hans verkstad låg vid Storgatans östra ände i nuvarande kvarteret Druva. Han dog ogift 1925.
Tio personer har picnic i en skogsdunge med kaffepanna och kakor. I förgrunden står en grammofon (som fanns på Dämmarehult). Fr.v. Kerstin Johansson, sommarbarnet Ingrid, Emanuel Snyggs i hatt, Bo Svensson bakom flaskorna, Inga Maj Svensson med rosett, Elin Svensson.
Foto på målning av Alexandrs Wallen. Tavlan är en gåva av Erik Berg som fått den efter sina föräldrar.
Porträtt av fröken Maria Siegbahn. Född i Ölmstad församling 1804 som dotter till ingenjören tillika skolinspektorn Clas Erik Siegbahn och makan Anna Christina Liedbeck. Från november månad 1822 finner vi henne som demoiselle i häradsprosten Sandvalls hushåll i Järsnäs prästgård. Redan påföljande vår flyttade hon till Adelöv där kyrkoherdeparet Liedzén-Brun öppnat sitt hem. Därefter följde ett par decennier med liknande uppehällen på platser i Jönköpings län som här inte är platsen att närmare redovisa för. Vi stannar istället till vid nådens år 1847. Först då fick fröken Siegbahn östgötsk anknytning när något fick henne att som mamsell ta tjänst vid Renstad säteri i Svanshals. Nästa anhalt i länet för Maria blev Ödeshög där en yngre bror arrenderade Hedins färgeri, följt av flytt till ännu en bror, denne kyrkoherde i Skeda. Man skrev då år 1863 och här blev hon kvar tills broderns död 1892 och därmed tvingades hon flytta från tjänstebostaden. Sina sista år i livet tillbringade hon i Linköping. Där avled hon den 25 april år 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.