En grav täckt med kransband och blommor.
Från 299 kr
Kransband och blommor ligger utlagda på gräsmattan i en trädgård.
Ett liktåg med vagn dragen av hästar på Brahegatan på väg söderåt. Man passerar den avlidnes hem som skymtar till höger.
Ställning för likakja, med böjda björkstammar för duktäckning. Kuolhensaari, Kiellijärvi, Karesuando sn.
Begravning i gamla Krematoriet, nuvarande Skogssalen på Norra Kyrkogården. Ur Walter Olsons negativsamling.
Fru Maria Höglund
Bild från expedition i Antarktisområdet. Motiv av man bredvid död val, 1929.
Fotografi från Ahlmannexpeditionen 1931. Motiv av man och två hundar vid död ren.
Fotografi från expedition till Spetsbergen. Motiv av kvinna som håller upp en stor död fågel i vingspetsarna.
En gammal kvinna "ligger lik" i hemmet. Kistan är placerad i ett hörn där lakan hängts upp på väggarna. I kistan ligger små kvistar av buxbom utspridda och fäst på lakanet ovanför huvudgärden sitter ett kors av murgröna, Ända sedan hednisk tid, och fram tills det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan ofta antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidna före begravningen.
Död
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.