Masse har varit i Lau över nyår och tagit lite bilder. Här är det manbyggnaden och gårdsägarna på sunnkörkes norra part om blivit förevigade. Vi ser den omkring 1850 moderniserade manbyggnaden med tegeltak och tidsenliga fönster. Ytterdörren är däremot den gamla från 1773 som man återanvänt. Flygeln är nyare, 1870-80 med långsmala fönster med takfoder och spåntak. På 1730-talet ägdes hela Sunnkörke av Mattias Michelsson gift med Beata Olofsdotter, se Bild 1110. De fick 5 barn och gården delades mellan bröderna Lars och Oluff på 1740-talet, men efter endast några år tog systern Catarina över södra parten och brodern Mattias Mattson den norra. Mattias född 1729 gifte sig 1758 med Christina Tomasdotter född 1737 från Hallsarve och de fick 3 barn. Det var Mattias och Christina som byggde stenhus 1773 och fick 20 års skattebefrielse för det. Sonen Mattias Mattsson född 1770 tog över 1797, gift 1796 med Anna Catarina Persdotter född 1771 från Kauparve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Mattias Mattsson född 1797 blev ägare och brukade den till 1848. Denne Mattias Mattsson var ogift och parten togs över av systern Catarina Mattsdotter född 1806, gift med Per Tomsson född 1823 (!) från Kulde på När, där de bodde fram till övertagandet. De fick inga barn, så de sålde parten 1876 till Anton Persson född 1851 från Smiss, vilken just 1876 hade gift sig med Olivia Laurin född 1850 från Husarve på När. De fick dottern Lorentina Persson samma år och hon tog över 1906, gift med Vilhelm Larsson född 1875 från Nygårds i Garde. De förnyade hela ladugårdsbeståndet fullständigt 1912-13, se Bild 1119, 1122, 1123. 1930 köpte Ragnar Johansson född 1905 från Bjärges parten och drev den vidare. Han blev sambo 1945 med Rut Stenbacka född 1916 från Vasa i Finland. 1965 köpte Helge Karlsson 1940-1990 parten, sambo med Rut Stenbackas dotter Eva Jakobsson född 1944. Det blev yngste sonen Morgan Jacobsson född 1976 som tog över. Gården är utarrenderad sedan 1990 till Dotes på Gannor. På bilden ser vi Anton Persson 53 år och hans hustru Olivia Laurin 54 år, samt mågen Vilhelm Larsson 29 år och dottern Lorentina 28 år.

Från 299 kr

Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt. 1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part. Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Från 299 kr

Familjen står framför den nya stora manbyggnaden uppförd 1888, en stor parstuga med dubbla fönster på långsidorna till de båda rummen. Under hela huset är en källare. T v syns köksbakbygget med brygghus i källarvåningen. Huset är påverkat av tidens snickarglädjestil, se Fie Bild 727-729. Förste kände ägare till Mattsarve var Lasse Maldesarue 1523 och näste var Anders Maldsarve 1570. Skrivningen av gårdsnamnet tyder på en annan bakgrund än personnamnet Matts (Mattias). 1648 var Peer Mattsarve ägare och hans son Anders Peerson övertog gården omkring 1650, han dog 1688. 1670 delades Mattsarve i två parter, troligen mellan bröderna Anders och Jacob Andersson, Jacob dog 1694. 1681 bodde ovannämnda Anders och Jacob med familjer på parterna tillsammans med de yngre husbönderna Lars född 1635 och Anders och deras familjer, däribland Anders son Bertel Andersson född 1645. 1694 var Mattsarve delat i 3 parter, Lars, Anders och Bertel med respektive familjer hade 1/3 var. Lars dog 1698 och då verkar gården en tid varit i två parter, brukade av Bertel Andersson och av Lars Olofsson, som köpt sin part. Möjligen brukade Bertel med sina söner Olof och Anders två parter, för 1719 var det åter 3 parter, då brukade av två husbönder: Bertel Anderssons son Anders Bertelsson och Jacob Jacobsson, okänt vem denne Jacob var. 1745 var Mattsarve delat i 4 parter med 4 gifta husbönder, nämligen: Bertel Andersson, som troligen härstammade från Anders Maldsarve 1570, vidare Rassmus Olofsson, som möjligen var barnbarn till nämnde Lars Olofsson, vidare den 1719 nämnde Jacob Jacobsson och Jon Pehrsson. Anders Bertelsson gifte sig 1706 med Beata Jacobsdotter från Botvatte i Ala och de fick 5 barn. Äldste sonen Bertel Andersson född 1708 gifte sig 1731 med Elisabet Hindrichdotter från Vinkels i Sjonhem och de tog över parten omkring 1740. Av deras 3 barn tog äldste sonen Anders Bertelsson född 1732 över, gift 1759 med Cecilia Christensdotter från Fie. Även här blev det äldste sonen Hans född 1766 som tog över parten. Hans Andersson gifte sig 1791 med Margareta Larsdotter född 1767 från Goks. De fick två barn, varav sonen Anders Hansson född 1795 ärvde parten. Han gifte sig 1819 med Anna Stina Hansdotter född 1791 från Pavalds på När och de fick 6 barn. Dottern Lena Andersdotter född 1827 gifte sig 1852 med Hans Larsson född 1821 från Hallvands i Garde och de tog över gårdsparten 1857. Av deras 3 barn blev det sonen Lars Hansson född 1858 som med sin hustru Margareta Lorentina född 1861 från Husarve, som tog över 1882. Sonen Henrik Larsson född 1885 och gift 1916 med Rosa Johanna Maria Karlsson född 1886 från Kauparve ärvde parten 1921. Av deras två söner blev det äldste sonen Sigvard Larsson född 1916 som tog över. Han gifte sig 1948 med Stina Sellin född 1919 från Eskelhem och de fick dottern Birgitta 1948. Hon gifte sig 1968 med Eddie Olsson född 1944 från När och de fick sönerna Mikael 1968 och Roger 1971 (?).

Från 299 kr