Djupdals fäbodar. Beskrivning; Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan.

Från 299 kr

Fäbod. Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan. r

Från 299 kr

Fäbod. Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan. r

Från 299 kr

Fäbod. Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan.

Från 299 kr

Djupdals fäbodar. Beskrivning; Nordöstra vallen: Vallen i östersluttning ner mot åker är oregelbundet bebyggd av sex timmerhus, de flesta rödfärgade, och ett enkelt kokhus av bräder med plåttäckt pulpettak. Husen är välhållna flertalet försedda med plåttak. Nedanför den sydvästra stugan står ett omålat fähus med påbyggt torrdass, en större lada och två rundtimrade ängslador med brädtak, små dörröppningar och högt placerad tröskel. Stugorna av enkelstugetyp har kokplatser av natur-sten utanför. Förutom slåtter tyder resterna av en kornhässja på att åkerbruk har bedrivits på fäboden. Vallarna längs vägen: Nordligast, väster om vägen, finns två delvis förändrade vallar med vardera timrad stuga och två fähus, varav ett dubbelfähus, samt två fritidsstugor med modern exteriör. Husen är i gott skick, utom två fähus med läckande sticktak. På norra vallen nära en rödfärgad enkelstuga står två vinkelställda fähus med skrätt resp. rundtimmer, det ena med ingång från långsidan och båsen utmed gavlarna. På södra vallen, i vinkel mot en stuga, står dubbelfähuset med vidbyggt torrdass och båsen längs gavelväggarna. Mittersta vallen öster om vägen omfattar tre rödfärgade timmerhus med tegel- /eternittak: en dubbelstuga med dörrar på långsidan, ett fähus och ett stall kring ett tun, delvis gräsmattetomt, inhägnad av ett enkelt staket av stolpar och liggande slanor. Stallbyggnaden med brädslagen regelstomme och timrad avdelning för hö har dubbelport på långsidan. På södra vallen väster om vägen står endast gammal ängslada, en fritidsstuga och vedbod. Ladan med varannan rännknut, varannan smalt kilat rundtimmer, har påbyggt brädskjul på baksidan.

Från 299 kr

Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr