Renovering av bodlängan vid Callanderska gården i Mariefred
Från 299 kr
Denna bodlänga stod mellan manbyggnadens bakbygge och ladugården, se Bild 988. Byggnaden verkar ha varit uppförd i trä och pinnmursteknik (en klen bulstomme med tunna stenväggar), av fönstren att döma omkring 1880, då nyromanska fönster av denna typ var omtyckta. Vilka funktioner de 5 bodarna innehållit är okänt, men längst t v var det nog dass. Någon av de stora dubbeldörrarna ledde troligen till en vedbod. Längst t h bör någon form av verkstad eller hantverkslokal ha varit inrymd med tanke på de stora fönstren. Loftet har vädringsluckor, vilket visar att man här haft spannmålsmagasin. Bodlängan revs troligen 1939 då en flygel byggdes på samma plats. Framför t v är en brunn. T h skymtar trappan upp till bakbygget.
Gårdsinteriör från Levanderska gården i Skänninge. Bild mot norra bodlängan och stallet.
"Gävle stad - Söder, Gamla Gefle. Kvarteret Vreten 10. Bodlängan. Till vänster körport till Glasmästargränd.
"Gävle stad - Söder, ”Gamla Gefle”. Kvarteret Vreten 10. Bodlängan. Till vänster körport till Glasmästargränd.
Tomten S:t Per 9d i Linköping har en spännande men komplicerad bygg- och ägarhistorik som dessvärre inte ryms att ordrikt beskrivas inom ramen för denna presentation. Fastighetens gatuhus och bildens i funktioner utvidgade bodlänga kom till i slutet av 1800-talet utmed vad som planerades bli en förlängning av Apotekaregatan. Av gatuavsnittet på platsen blev istället Kapellgatan, som vidare blev Teatergatan. Fastighetens byggherre torde varit Domkyrkoförsamlingen, alternativt Stiftet, som hade behov av en ny tjänstebostad. En av dessa kyrkans arbetstagare som tidigt flyttade in i bostaden var likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson och kanske skvallrar bodens utformning om förvaring av hans främsta arbetsredskap. Som en hjälp med bodens orientering ber vi bildens betraktare att lyfta blicken över längans takås och där notera den mer bekanta Elsagården, den fastighet arkitekt Axel Brunskog för egen del lät uppföra som kontor och bostad. Upplysningsvis ägdes bildens tomt en kort tid av en dotter till Brunskog, men vad som eventuellt kom ut av detta lämnas därhän. Foto 1946.
Masse har stått inne på lillgården och tagit en bild mot ladugårdskomplexet. I förgrunden ses det nya spjutspjälestaketet med de nya järngrindarna och dess stolpar, ett par små päronträd skymtar i nederkanten. På storgården syns ladugården, som precis har fått nytt foderloft med halmtak, bräderna är ännu inte målade och den lagade putsen under loftet har ännu inte kalkats. Fönstren till fähusen och de nya portarna där sattes troligen i redan 1906. Tröskhuset är kvar, men man har satt igen öppningen mellan stenpelarna, kanske har man här gjort en vagnbod. Man har också byggt på tröskhuset med ett foderloft med spåntak. Vid tröshusgaveln står en bodlänga med okända funktioner, gissningsvis grishus, lammhus, hönshus och dass. T h skymtar ett stort hus med många funktioner som fähus och snickarbod.
En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt verkar det inte riktigt vara. Huskroppen t v är otvivelsaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt, inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga, med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Platsen var alltså bebyggd när Per Olsson med familj flyttade hit. Hur gick det till? Vilka bodde här förut? Vart tog de vägen?
Masse har gått ner på Fäie Lairu och tagit en magnifik bild av bygden! Bakom den långa bandtunen ser vi i det öppna landskapet från vänster: Kauparves södra part som ännu har ladugårdarna kringbyggda framför manbyggnaden ute vid Kotorget vid landsvägen. Norra partens manbyggnad skymtar svagt över och lite t v om södra partens flygel. Därefter följer just södra partens flygel, sedan dess manbyggnad och framför dess gavel en liten uthusbyggnad. Därefter följer ett okänt litet hus och efter det norra partens nya ladugård, där dess framsida skyms av en liten bodlänga. Under Fie följer en liten ladugård med agtak tillhörande ett boställe tillkommet 1889 och dess vinkelbyggda manbyggnad. Sedan ser vi Fie norra parts stora manbyggnad med långsidan intill landsvägen och efter den södra partens också stora manbyggnad. De branta agtaken på Fie norra parts skymtar och magasinet och de ombyggda uthusen med flacka spåntak till södra parten syns längst till höger.
Norra bodlängan till Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952. Gårdens samtliga hus, inklusive den pampiga huvudbyggnaden, revs under 1960-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.