Lagavlösning i Långsele, pkp 313 tar vid.Det avgående lagets, i pkp 307, chef kupémästare Tore Söderlund t.h. hälsar den pågående befälhavaren kupémästare Henning Fagerström och fr.v. Sigvard Wallin, Rolf Nilsson (halvt skymd) samt Ingemar Holm välkomna.
Från 299 kr
Text som medföljer kortet: "Thema, skonare, byggd 1867 på Bassholmen, lastförmåga 159 t. Målad av L. Sjöström 1868. Fartyget längst till vänster är antagligen också Thema, men syns bakifrån". Enl. tidigare noteringar: "Avfotografering av tavla, fartygsbild. "Thema" skonare byggd 1867 på Bassholmen. Lastförmåga 159 t. Målad av L. Sjöström. Fartyget längst till vänster är antagligen också Thema men sedd bakifrån. Befälhavare: Henrik Johnsson 1868, J. F. Kihlstrand 18691873, G. O. Sundberg 1875. J. G. Gustavsson 1877. Jonas Johnsson 1879-1881. Repro 1985 avfotografering tillhörande Tore Sjötterberg, Karlavägen 69, Stockholm".
Regulus av Bergqvara (1917), 389 tonn, b. Lusikas 1897. Enligt skeppslista 1915 byggd 1897 i Hainasch. På bilden hemmahörande i Riga. Redare 1915 Rob. Petersson, Bergkvara, 1917,1919 Johan Nilsson Kalmar. Saknas 1921. År 1917 då fartyget befann sig på resa från Sao Ybesbukten i Portugal, med last av salt och kork till Göteborg, blev det uppbringat och beslagtaget av engelska örlogsmän. Regulus, som då hade Kalmar som hemmahamn, blev införd till Aberdeen och kvarlåg där till efter kriget. Senare såldes fartyget på auktion i London till Estländare. Ur På segelfartygens tid - Skepp och sjöfolk i sekelskiftets Bergkvara Befälhavare 1914 Alex Andersson, Djursvik, Söderåkra.
passagerarbåt, hamn, ångbåt, båt
Kronanutställningen på Kalmar slott. Clas Johansson Uggla, född 1614 i Ölseruds socken i Värmland, död 1 juni 1676, var en svensk amiral och friherre. Han deltog som frivillig i danska kriget 1644 i den av riksrådets Klas Fleming kommenderade flottan. 1658 förde han befäl på skeppet Carolus IX under slaget i Öresund. Han befordrades 1660 till amirallöjtnant. Uggla deltog som amiral i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676. Efter att flaggskeppet Kronan tidigt under slaget kantrat, exploderat och sjunkit med flottamiral Lorentz Creutz, blev Uggla styrkans högste befälhavare. Hans fartyg Svärdet tvingades dock gira undan det flytande vraket av Kronan och skildes efter manövern från den övriga svenska styrkan. Svärdet omringades snabbt av danska och nederländska fartyg och utsattes för kraftig beskjutning under närmare två timmar. Skeppet antändes senare av en nederländsk brännare och sjönk med förlust av nästan samtliga ombord, inklusive Uggla. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Matsalen på andra våningen åt norr. I fonden två 1600-talsstolar och ett 1600-talsskåp. Möblemang i övrigt sent 1800-tal. På väggen 39 porträtt av officerskåren vid Finska artilleriet. General Björnstjerna var en tid befälhavare för Finska artilleriet och erhöll dessa porträtt i gåva. Målade av Wilhelm Thelning i Helsingfors 1801. Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund.
Kommendör Claës Lindsström (t v), flaggkapten i Högste Befälhavaren över Kustflottans stab, och kommendörkapten Adolf Mörner, fartygschef på pansarskeppet SVERIGE. Andra fotografier i Bergers samling tyder på att bilden tagits vid den landstigningsövning manskap från SVERIGE deltog i på Stabbo i Stockholms södra skärgård 1929.
Familjebild med fyra generationer. Fru Sophie Perhson född Linddahl 1845, änka efter befälhavaren vid kronohäktet i Kungsbacka, med sonen köpmannen Oscar Pehrson, hans son kamrer Håkan Pehrson och dennes son Hans Oscar, född 1929. (Osäkert var bilden är tagen; Oscar Pehrson med familj bodde i Varberg, men fotografen Ohm verkade i Malmö)
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Invigning av bandel Engelsberg-Vansbro 2/11 1907 kl.10.43-11.30. Fotot är från bron över Dalälven mellan Björbo och Nås. SWB C/C3 27. Lokförare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i Västerås 17/10 1918 i "spanska sjukan", Lokeldare Carl Fredrik Lundin född 11/9 1881, Damen på resgodsvagnens plattform är fröken Siri Lindell gift Dahlström född 1890 (klädd i Dala Floda dräkt), I resgodsvagnens dörr står tågets befälhavare Överkonduktören Sven Gustaf Malmsten med tjänste nr 4 född 23/7 1848 död i Stockholm 26/2 1923, extra kontorsvakt Karl Erik Hugo Lindblad född 16/4 1889 död i Spånga 7/2 1959. Bland deltagarna vid jubileet märkes nr 1 främre rad i hög hatt lokförare Anders Gustaf Forss född 29/12 1857 död 3/3 1930 i Bromsten, nr 7 främre rad Trafikinspektor Knut Moberg född 7/4 1877, nr 2 rad 2 med mörkt skägg Stationsmästare Måns Nilsson Spånga född 9/12 1852 död i Spånga 24/8 1930, nr 3 rad 2 med höger hand i fickan Stationskarl nr 123 P.E. Kropp Västerås född 7/3 1850. Ekegren 61B
Förteckning över befälhavande amiraler i Karlskrona 1682-1966
Fotograferat av: Jan Thuné Skåne Hittarp Skrivet på baksidan: Befälhavarens daghytt M/S MARIA GORTHON 1972
Befälhavarens skrivhytt sedd från babords sida. Väggar av polerad flammig björk i naturfärg, beigefärgade gardiner och möbeltyg, elektrisk armatur av cremefärgat mattslipat glas, matta enfärgad blå och gul.
Fotograferat av: Jan Thuné Skåne Hittarp Skrivet på baksidan: Tilltagande pappersexercis har medfört, att man på större fartyg numera inrättar särskild kontorshytt för den administration, som måste förläggas ombord. Befälhavarens kontor på M/s MARIA GORTHON
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.