Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Från 299 kr
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Trollhättan. Kung Oscars bro och Stampeströmsfallet, i fonden staden. Bilden är tagen från Landbergsliden. Hojums kraftverk ligger idag bakom bron på högra/östra landfästet. Den gamla Oscarsbron revs 1968 och en ny betongbro stod klar på samma plats 1969 med samma namn.
Blåtunga var under ryttm Eric Sörensen en av Sveriges bästa prishoppningshästar på 1940-talet. Tog 6. Pris i olympiaden i London 1948. Minnessten stod tidigare vid husartorpet i Gärdhems trädgård. Flyttades 1998 till ny "hästminnesplats" i bokdungen söder om kasernens östra flygel, K3.
Södra Sandsjö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Södra Sandsjö församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Dångebo vid Sandsjöns östra strand i Tingsryds kommun. 1828 fattades beslut att bygga en ny tidsenlig kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér.
Södra Sandsjö kyrka är en kyrka i Södra Sandsjö församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Dångebo vid Sandsjöns östra strand i Tingsryds kommun. 1828 fattades beslut att bygga en ny tidsenlig kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér.
Skällvik 222:1
Här ser vi en närbild på den märkliga visthusboden/källaren som stod mellan manbyggnadens östra hörn och fönstret, se Bild 658. Om båda rummen haft källarfunktion är osäkert, källare brukar inte ha fönster. Saltskadorna på väggen intill högra dörren tyder på att källaren låg här. Förr slabbade man mycket med saltlaken i kött- och fisktunnorna och den sög väggarna i sig. Salt fräter på puts och sten, därav skadorna. Rummet med fönster måste ha haft en annan funktion. Snickarbod?? En ny större källare byggdes senare mot flygelns östra gavel med ingång från brygghuset.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Äktenskapet blev barnlöst men år 1918 kom de att ta emot fostersonen Axel Sigurd, då tre år. Efter pensionering flyttade Albert och makan till Linköping.
Bilden visar byggnaderna på storgårdens östra sida. Längst till vänster står dasset. Resvirkesbyggnaden med brädtak är av okänd funktion. Tröskhuset har ändrats om till vagn- och redskapsbod sedan man rivit bort vandringen. Det ser ut som man håller på att ge den ny brädklädnad, samt att man lite provisoriskt lagar faltaket. Man kan undra hur brunnshuset fungerade? Det ser ut att vara en pip till höger, men hur tog man upp vattnet?
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Laverad tuschteckning. Blästerugn med beskrivning 1769. Det är en laverad tuschritning över "de uti Östra och Västra Dahlorterne brukelige Myrugnar eller så kallade Bläster-Wärk" ritad i Falun av Jonas Billow. Den visar en blästerugn i Dalarna och verktyg som används vid järnframställning vid den tiden samt beskriver kort järnframställningens förlopp. En kvinna trampar här blästern samtidigt som hon spinner på en slända. Rubriker: Om yrket och dess påfinande. Dess råstande. Myr-Ugnens Anläggande. Ugnens praeparerande til brukning. Yrkets opsättande på Ugnen. Huru mycket kan tillvärkas Hvad af Myr-jernet blir fabriceradt. samt bereder ugnen til ny blåsning
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.