Ett brudpar med gäster utanför kasernen på Ryhov. Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Ena paret i ett dubbelbröllop var Gustav Johansson Albers och Lydia Andreasdotter Annas, (på bilden) det andra var Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De vigdes den 3:e september 1929 av sin egen pastor Kristoffer Hoas i stora matsalen på förläggningen. Båda paren återvände senare till Ryssland.
Från 299 kr
Porträtt av Carl Arvedsson. Vid tiden för bilden kamrer i Hypoteksföreningen i Linköping. Dessförinnan hade hans examen i ekonomi givit honom anställningar som bokhållare vid Stjärnfors bruk i Västmanland samt vid bruken Storfors och Jonsbol i Värmland. År 1855 inflyttade han till Linköping och var då sedan en tid gift med Joahanna Carolina Fagergren, bördig från Knistad i Örebro län och deras äktenskap hade då givit dem två söner. Sedermera blev Arvedson kamrer vid Östergötlands enskilda bank.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Kntas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Porträtt av Johan August Lindblom, född i Trehörna 1838. Vid sina unga tonår bröt hans föräldrar upp från hembygden för att flytta till Stockholm, där de slog sig ned i vad källorna anger som Sickla nyodling. Sannolikt av detta blev Johan August trädgårdsmästare i vuxen ålder. Hans yngre bror, Georg Gustaf, blev upplysningsvis länsträdgårdsmästare. I yrket kom Johan August att länge verka i Fägre församling i Töreboda kommun. År 1870 ingick han äktenskap med Johanna Karolina Lindgren, bördig från Mariefred. Från 1893 till sin död 1896 bodde han med hustrun och hemmavarande barn i Skövde. Här porträtterad omkring 1875.
Makarna August Larsson och Karolina Johansdotter i Attarp. Bördig från Södra Vi hade August redan i ungdomen kommit till Svinhult. År 1880 dristade han sig att köpa ett litet hemman i byn Skeppshult. Makan Karolina var för sin del född och uppvuxen i Ingatorp och hade installerat sig i Augusts hemman efter att de ingått äktenskap 1883. Tio år och fyra barn senare köpte makarna en större del i Attarps rusthåll, dit fotografiet tagit oss. Här sitter de i grönskan på ålderns höst och kan enligt vad källorna berättar se tillbaka på ett lyckligt bondeliv.
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering på trappan till Västanå i Borensberg. Foto 1893 eller möjligen 1894. Familjen Reuterswärd hade fast adress i Linköping och disponerade Västanå vid tiden som sommarbostad. Makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson är paret som sitter på var sin sida om en äldre släkting, möjligtvis Wilhelms mor. Ovan gruppen står Wilhelm Reuterswärds dotter Augusta från hans första äktenskap vid sidan av makarnas gemensamma dotter Elin. På trappsteget sitter paret Reuterswärds yngsta barn Eva och Kristina. Längst till vänster respektive höger står familjens vänner överstelöjtnant Fabian Vilhelm af Ekenstam och kapten Hjalmar Ekström.
Anna Linder med, vad som tolkas, Maria Wising i famnen. Anna föddes i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping. Flickan Maria Wising skulle i sitt liv bli mer känd som Maj von Dardel, som i sitt första äktenskap var gift med Raoul Wallenberg (den äldre) och således mor till diplomaten Raoul Wallenberg (den yngre).
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Porträtt av Selma af Ekenstam. Född 1843 i Stora Tuna prästgård i Västerås stift under den tid fadern innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. År 1861, på sitt nittonde år, gifte hon sig med löjtnanten Ludvig August Toll. Redan år 1866 blev hon emellertid änka och året därpå flyttade hon med sina barn till Linköping. Efter tio år i den östgötska residensstaden bröt hon upp för ny tillvaro som gift i Stockholm. I samband med flytten hade hon ingått äktenskap med hovrättsrådet Carl Johan Napoleon Gripensköld. I Stockholm var paret bosatta på Norrmalm. År 1909 blev Selma ånyo änka och framlevde i ståndet till sin egen död i maj månad 1911.
Porträtt av stadsläkare Carl Wallin. Född i Örebro kom han efter gedigen utbildning till Linköping år 1860. I förstone som praktiserande läkare men raskt även provisialläkare och sedermera stadsläkare. Vid sidan av tjänsten även så kallad järnvägsläkare vid bandelarna Linköping-Gistad och Linköping-Mjölby, tillika bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. I sitt privata liv åtnjöt han ett kort äktenskap med Amelie Laura Herkepeus. Gift i maj månad 1862 men änkling redan året därpå. Makan dog i sviterna efter nedkomsten av parets förstfödda och enda barn.
Fru Emma Godenius porträtterad i den inte helt utredda fotografen J. Pedersens ateljé i Visby. Hennes make Gustaf Westerblad hade dött 1870 och rimligtvis ser vi henne här som änka. Född i Gagnef 1813 hade hon ingått nämnda äktenskap 1837 och från 1846 var makarna bosatte på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Porträtt av handlare August Lomell. Född i Skänninge som son till en färgare slog han sig in på samma yrkesbana. Efter att ha gjort del av sin gesälltjänst hos sin bror i Gislaved fortsatte han utbildningen hos släktingar i Alingsås. Där ingick han äktenskap med Agnes Malvina Engström, bördig från Vadstena. Efter ett år i Horn socken flyttade makarna till Skänninge. Man skrev då år 1870 och där skulle makarna förbli till färgarens bortgång 1886. Året därpå utvandrade änkan till Amerika, dit äldste sonen tidigare flyttat.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.