Bollerups borg
Från 299 kr
fotografi
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
'3 kvinnor och 2 män samlade i rum med kakelugn. 1 hund sittande invid ena kvinnan. A. J. Malmgren sittande andre från höger. Interiören är från bokhållare B. E. Otterströms våning, Norra Hamngatan 4. Väggarna prydda med diverse tavlor, prydnadsföremål. 2 st byster och oljelampa. Kalkelugn i hörnet. Hund i förgrunden. :: :: Se fotonr. 6971:9-10, tillhörande maskinskriven text finns, som lyder: :: ''Med varmt tack för vykorten av Malmska valen får vi som en blygsam motprestation översända några fotos av naturhistoriska avdelnings gamle konservator A. J. Malmgren. Det ena taget av fotograf A. Andre, Stenungsund (6971:9), det andra interiör -taget av ej angiven fotograf på 1890-talet (6971:10). Malmgren andre från höger. Interiören är från bokhållare B. E. Otterströms våning, Norra Hamngatan 4. Fru Emma Otterström var syster till Malmgren. Originalfotografierna ägs av fru Birgit Svensson, Vegagatan 56, Göteborg. Vi har alltså nu skaffat oss negativ genom avfotografering av originalen. Med hjärtlig hälsning Arvid Flygare'''
Vy mot Hallska gården på sin ursprungliga plats i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en övervåning. Kort efter fotografiet monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där rymma värdshusrörelse. Fasad från öster 1966.
Källa ödekyrka var från början ett torn i västra delen, byggt omkring år 1170. Under stenkyrkans första tid ansåg man att, det mäktiga västtornet, som var minst en våning högre än nu, var fullt tillräckligt skydd för bygden. Omkring 1200-talet föreställer vi oss att nästa byggnadsperiod tog vid. Ett nytt kor, lika brett som långhuset, men högre en detta, byggdes. Något senare byggdes en skyttevåning över hela kyrkan. Därmed blev kyrkan en av öns starkaste sockenfästningar.
Propra barn i ring i Maria Lindvalls kindergarten i Kalmar 1918. Med förkläden på för skydda barnens gångkläder. Miljön beskriver i övrigt en lekskola av den bättre sorten och tycks ha bedrivits i Marias barndomshem. Som dotter till lektor Per Ivar Kindvall fanns rymliga ytor i familjens våning utmed Linnégatan. Hennes kärlek till barn kom att spegla det kommande yrkesvalet som småskolelärare och en dag skulle yrket föra henne till Linköping. Med sig fick hon faderns fotosamling, som bevarat bildens ögonblick.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Inblick i en typisk borglig våning vid 1800-talets slut. Karakteristiskt möblerad med tidens förkärlek för myckenhet och trivsel och där inredningen ordningställts för det så betydelsefulla umgängeslivet. Överste Fritz Lovén hade med makan Lovisa von Rosen och parets bägge barn inflyttat till Linköping 1892. Skälet var hans utnämning till chef över Andra livgrenadjärregementet i staden. Bilden togs sannolikt av den fotointresserade översten och visar hemmets salong. Vid pianot en gäst, i soffan makan Lovisa och dottern Jeanne. Foto 1893 eller möjligtis 1894.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från nordväst. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden har Roséns Begravningsbyrå nyligen flyttat sin verksamhet till Klostergatan. Skälet är att huvudbyggnaden ska monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Vy från nordväst.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Kort efter fotografiet kommer huvudbyggnaden monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från väster. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
Västra stationen BJ. Bergslagernas Järnvägar. Namnet var tidigare "Filipstad". Station anlagd 1876. Stationshuset bestod ursprungligen av ett envånings stenhus, tillbyggdes och påbyggdes 1907-08 med en andra våning för beredande av plats för trafikinspektören och bostad för stationsinspektorn. Det normalspåriga spårsystemet har byggts ut och ändrats 1924 och 1942. Namnet nu åter "Filipstad". Stn öppnad 1/8 1876. Namnet ändrat till "Filipstads Västra" 1/1 1909. Lastplats från 2/9 1985, men i bruk för exempelvis "sommartågen" .Namnbytet till Filipstads Västra 1.9.1908
Ed station och hotell. Kontinentaltåget kommer . Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.