Reproduktion efter bild (inramat fotografi) av Curt Götlin, nummer ÖLM 33430. Titel: "Skuggor utefter Storgatan", 1955. Motiv: trottoarhörn i korsningen Storgatan-Olaigatan, fotograferad från Centralpalatset, Örebro. Människor, långa skuggor, trafikljus. Signerad: Götlin-55 mitt på nederkanten. Vit passepartout. Mått med passepartout: 50x40 cm. Neg.nr. 1858/81. Teknik (för tavlan): Bromid. Tavlan inköpt (1981-04-21) av Curt Götlin, Nora.
Från 299 kr
Reproduktion efter bild (inramat fotografi) av Curt Götlin, nummer ÖLM 33431. Titel: "Port i Axbergs kyrka", 1960. Motiv: Sakristia-porten till Axbergs kyrka. Träport med trappa och vita stenmurar. Signerad: Götlin-60 i bildens nederkant. Vit passepartout. Mått med passepartout: 40x50 cm. Neg.nr. 1859/81. Teknik: Bromid. Inköpt (1981-04-21) av Curt Götlin, Nora.
föremålsbild, fotografi, photograph
Skrivet på baksidan: Omstående fotografi återger en oljemålning på duk storlek 29 x50,5 cm. signerad ned till höger "Grimelund" och till vänster påskriven med färg "Gullholmen 21/7 75" Målningen är en frisk naturstudie av den norske målaren J.M. Grimelund född 1882, död 1917. Denne norske målare, som är representerad i Luxembourg-museet och i Nationalgalleriet i Oslo och Bergens Faste Billedgalleri, åtnjuter i sitt hemland gott anseende såsom konstnär. Göteborg den 26 augusti 1946. Axel L. Romdahl
Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.