Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Från 299 kr
Oläslig rubrik 23 augusti 1965 I förgrunden syns fem barn som sitter på en fyrkantig bräda. I ena änden av brädan sitter ett snöre. Snöret har en ring i ena änden som hålls av en vuxen man som drar barnens bräda med hjälp av snöret. En pojke hjälper till medan en annan pojke går bredvid. De befinner sig på en grusväg. I bakgrunden syns ett bostadsområde med bilparkering framför.
Mr Idla, 16 februari 1966 Mitt i bilden står idrottsledare Ernst Idla och instruerar åhörare och pekar med vänstra handen. Han är klädd i mörk tröja med vit krage, mörka byxor samt har en scarf i halsen. På ömse sidor om honom sitter flera gymnaster i en ring på golvet och lyssnar. På två långbänkar i bakgrunden sitter åhörare. Väskor står i mitten på golvet. På väggarna hänger ribbstolar.
Miss annorlunda 10 oktober 1966 En fotomodell sitter på en säng och håller i en blombukett samt en skylt . Hon är klädd i en lårkort, svart klänning med vit krage och en svart rosett framtill. Denna är placerad under kragen. På fötterna bär hon lågklackade svarta skor med remmar som går i kors framtill. Hennes mörka hår är klippt i en pagefrisyr. Hon bär en ring med en vit pärla på vänster långfinger.
Porträtt av Johanna Catharina "Kitty" Oxehufvud född Melin (18101874). Sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med blomsteruppsättning i vas. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Nordiska museet inv.nr 314084. - Portrait of Johanna Catharina Oxehufvud (18101874). Quarter-plate daguerreotype.
Porträtt, höftbild, av ung kvinna. Bilden föreställer fru Augusta Flack, född Frestadius (1832-1912). Sitter i stol med högt ryggstycke, klädd i mörkrandig klänning med vida ärmar och volanger samt vit krage. Mittbenat uppsatt hår. Brosch och ring förgyllda. Ambrotyp i glasad ram. På bakstycket påklistrad vit etikett med svart tryckt text: "W.A. Eurenius & P.L. Quist/FOTOGRAFISK ATELIER/Stockholm/Regeringsgatan No 14". Med bläck årtalet "1858". Nordiska museet inv.nr 117638
Slumme stenen . Bautasten nära 6 meter hög i utkanten av Broåsens gravfält i Grimeton. Stenen har många namn bl a Kung Götriks sten, Slumme sten, Slommestenen. Gravfältet omfattar ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer såsom högar, skeppssättningar, treuddar och domarringar varav den största benämns Götriks ring. Här finns även de för västkusten typiska cigarrformade långhögarna, där den största är 40 meter lång. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Västra Torpa
Familjen Walther von Hallwyl.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Gruppbild från Gd Pegelows tid i Göteborg 1892. Tidsbestämt med hänsyn till att Silverstolpes vänstra hand är utan ring. 1. Bh J. E. Johansson 2. Bh Edv. Eriksson 3. Verkmst C. K. E. Bildt 4. Bh F. A. Lundgren 5. Bh B. A. Svensson 6. Bh K. E. Eriksson 7. Bh O. V. Myrin 8. Ritare B. O. Ekman 9. Ks N. A. V. Wallgren 10. Ks J. A. Seldén 11. Bh N. M. Orstadius 12. Verkmst N. B. Landqvist 13. Ritare D. O. M. Silfverstolpe 14. Kmr D. G. Bergström 15. Md F. W. H. Pegelow 16. Miö G. L. Allan 17. Fdförv T. T. Ramberg 18. Bh S. C. E. Appelgren.
Mr Idla, 16 februari 1966 Mitt i bilden står idrottsledare Ernst Idla och instruerar åhörare och pekar med vänster pekfinger. Han är klädd i mörk tröja med vit krage, mörka byxor samt har en scarf i halsen. På ömse sidor om honom sitter flera gymnaster i en ring på golvet och lyssnar. I bakgrunden till vänster sitter en äldre man på en långbänk. Ribbstolar hänger på väggen. En dörr syns. Längre till höger på bilden framför ytterligare en långbänk står två väskor på golvet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.