Stensjöholm eller Bockaboda som var det gamla namnet, är känt långt tillbaka. Gården bildades av 1-1½ förmedlat frälse Bockaboda och 1-1½ förmedlat frälse Stavhult Södergård. Det förra var under 1500-talet sätesgård. Källa: Svenska Gods och gårdar 1942. Den Müllerska epoken startade 1886. Här fanns en lantbruksskola från sekelskiftet. Namnet Bockaboda ändrades omkring 1920 till Stensjöholm, i samband med att gården fick ny ägare.
Från 299 kr
På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom roten i Berga endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm, som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
Holmsborg, Lagan. På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom Berga rote endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan som sträckte sig från Torg till Ingelstads gräns och Klockaregården. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
Sävsjöström. På 1600-talet fanns sju gårdar och en frälsegård när Johan Skytte köpte byn. Då omfattade Sävsjöström ca 4 000 hektar. Han anlade järnbruket 1675. Senare tillkom pappersbruk, sågkvarn och mjölkvarn. Kolare fick man hämta från mellansverige, eftersom bönderna stod sig slätt när det gällde att kola. Sjömalm fanns, men tackjärn köpte man från Lessebo.
Bilden är tagen den 13 juli 1939 och föreställer gården Jon-Jons i Trödje. Den mycket stora mangårdsbyggnaden byggdes efter en förödande brand som drabbade flera gårdar i byn den 8 oktober 1854. När bilden togs ägdes gården av systrarna Stina och Karin Jonsson. Reportage för Norrlandsposten.
Ålderdomlig dubbel radby, sex gårdar i en räcka på ena sidan, fyra i räcka på den andra. Ladugårdarna vetta mot bygatan, de ha ej "dös", med undantag av en gård. Flertalet längor byggda i skiftesverk, en av gårdarna har stenlängor. Framför gårdarna s. k. "Lakättar". Ingen av ladorna är byggd i högsalekonstruktion, trots att de förefalla rätt gamla.
Mangårdsbyggnaden till gården Stänkelsås 1:1, gången fram till entrén. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Boningshuset uppfördes på 1820-talet (kallat Östra eller Stora Stänkelsås).
Lantgård Mossen, Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader. I socknens norra delar låg vidsträckta mossar där torv kunde utvinnas till bränsle; viktigt i en skogsfattig socken som denna. Mossar för bränntorv ägdes och hanterades av socknen i samfälligheter. Här uppstod ett antal gårdar samlade till en liten by, Mossen-gårdarna. Vilken som bilden visar är inte utrett.
Anneberg tillhörde de gårdar som Gustav Gabriel Oxenstierna tillbytte sig jämte Farsta 1640. Tidigare hette gården Emmerboda. Huvudbyggnaden ombyggdes 1937 då även ladugård uppfördes. Åkerareal 1932 var 50 tunnland. Ena flygeln förstördes vid en brand 1951. 1925-1964 ägdes gården av den Åkerhjelmska släkten. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
En badbild från Rullsand. Brämen var själva byn och bestod av två gårdar. Arrendatorn hette Lundberg och familjen Brundins sommarställe var en f d skogvaktarbostad. Den närmaste badplatsen hette Brämsand och lite längre bort låg Rullsand, som var mycket långgrunt. Udden längst bort heter Klyxen.
Här ses Ingeborg Malmberg, född Olsson, tillsammans med Ingrid Brundin, ca 1915-1916. I bakgrunden syns Dalapalatset och Svängbron. Snön från Gävles gator och gårdar kördes med häst och släde och stjälptes ut i Gavleån, så man kunde gå över ån på snövallarna vissa år.
Byn Onsered hade tre gårdar. Den mittersta flyttades ut vid laga skiftet ca 1860. Den köptes av Tvärreds hembygdsförening och blev hembygdsgård. Ladugården var delvis riven och revs helt. Gården hade stått obebodd ett par årtionden. Foto: Bertil Gardell ca 1965.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
[Gamla Uppsala med omnejd].[Bild]
jordbruksbebyggelse
vykort, jordbruksbebyggelse
Ågårdar vid ån i Arboga, 1987
Stora Röslida
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.