Ateljéporträtt som bär 1870-talets särmärken i form av tidens mode i klädedräkt och håruppsättning. Här förmedlat av fru Selma Harling, född Zanderholm. Harling efter sitt giftemål med järnhandlaren i Linköping Otto Harling och flicknamnet efter fadern, målarmästaren Johan Zanderholm. Född 1839 som yngst i en rad systrar blev de tidigt moderslösa. Fadern gifte som brukligt om sig i hast men blev efter blott ett halvår ånyo änkling. En äldre fosterdotter tillsammans med en inflyttad syster till målarmästaren tycks vidare stått för barnens husliga uppfostran. Vid tiden för fotografiet var Selma relativt nyligen gift och bodde med maken i en centralt belägen stadsgård nära domkyrkan. Där skulle hon komma att framleva sitt barnlösa äktenskap och större delen av sin långa änkotid. Hon avled av hög ålder 1930.
Från 299 kr
För trafikanter från norr utgjorde området Tomteboda länge den första bebyggelsemässiga kontakten med Linköping. Som sista hus i raden låg Gerdemans specerier -senare Bohms- på adressen Gamla Norrköpingsvägen 8. Foto 1970.
Ett ögonblick fångat i en miljö som möjligtvis för tanken till allmän nyfikenhet eller måhända en markexploatör med planer. Sanningen är personal från Östergötlands museum som intresserar sig för historien i det mesta. Dokumentation av den kvarvarande bebyggelsen till fastigheten Gamla Tanneforsvägen 2 inför planerad sanering. Foto 1970.
Husen i det gamla bostadsområdet Tomteboda i Linköpings östra utkant är sedan länge utraderade. I funktion en stadsnära domän med villor av enkel standard men ett område inte utan charm. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Utmed Tomtegränd i Linköping 1970 med Tomtegränd 8 i blickfånget. Till vänster skymtar gaveln till Tomtegränd 3 och till höger motsvarande till grändens nummer 6.
På höjden av Ladugårdsbacke låg in i modern tid bildens fastighet. I äldre tider bar den adressen Ladugårdsbacke nr 6, senare (Gamla) Norrköpingsvägen med åtminstone ett par skilda numreringar. Äldre Linköpingsbor kan minnas att huset inrymde speceriaffär och gjorde så även bortom deras minnesbilder. Här dokumenterat 1970 en tid före rivning.
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Ett av de bättre exemplen på god 50-talsarkitektur i Linköping får sägas vara Folkets Hus, sedan 1987 gamla dito. Komplexets arkitekt Sven Markelius hade en rad krav att ta hänsyn till. I första rummet var miljön invid stiftets domkyrka känslig. Andra önskemål kom från byggherren. Sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov jämte åtta bostadslägenheter och en rad affärslokaler ingick i beställningen. Lösningen blev genealisk med en central, kubisk byggnadskropp med lägre konstruktioner runt en torgbildning. Här dokumenterad 1988, kort före en dessvärre ganska hårdhänt renovering.
Porträtt av Nils Joachimsson. Bördig från Strå församling kom han att avlägga kameralexamen vid Uppsala universitet 1855. Därefter följde han sin fars yrkesbana som kronofogde i Hanekind och Åkerbo härader. Från 1881 landskamrer vid Länstyrelsen i Linköping. Gift 1860 med Hilma Stånggren. Foto omkring 1865.
Villa utmed Tomtegränd med en charmig lösning av husets entréparti. Tomten till blivande Tomtegränd 3 stadfästes i slutet 1870-talet och bebyggdes rimligtvis kort därpå. Husets uttryck fotoåret 1970 visar dock på genomförda om- och tillbyggnader.
Bostadsområdet Barhäll i nordvästra Linköping växte fram under 1950-talet och kom med tiden att utvidgas. I höjd med dagens Järpgatan låg stadsäga 2326 som stadsfästs 1921 och som i sammanhanget bebyggdes med bildens Fredrikshall. Här dokumenterat 1970 kort före rivning med anledning av områdets expansion.
Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Officeraren Axel Grewell porträtterad i Stockholm omkring förra sekelskiftet. Född i Linköping men uppvuxen i Kristberg och vidare Klockrike församlingar där fadern var kyrkoherde. Från 1878 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Avsked 1907 med kaptens grad. Även en tid ordförande i Östergötlands skytteförbunds verkställande utskott och överkontrollör vid brännvinstillverkningen i Östergötlands län. Från 1896 gift med grevinnan Anna Elisabet Mörner.
Miljön vid lantbruksenheten Humpen på platsen för det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping. Fastighetsbenämningen Hump/Humpen är vanlig och betyder i dessa sammanhang ett jordstycke eller liknande. Marken till bildens Humpen var ett från Stora Ullevi avstyckat markområde som tillsammans med Rosendal och Skrivarhumpen med tiden samlade fyra beståndsdelar. Foto 1970.
Arbetslag vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.
Med Dannebrogordern på bröstet lät Wilhelm Grönhagen porträttera sig i Karlskrona omkring 1875. Utmärkelsen hade han gjort sig värdig genom sitt deltagande i dansk-tyska kriget som avgjordes med slaget vid Dybböl 1864. I övrigt knuten till Jönköpings regemente. Född i östgötska Varv och uppvuxen i södra provinsens Torpa. Från 1877 gift med Agnes Westman, dotter till grosshandlaren i Linköping Gustaf Westman och hustrun Maria Carolina Juberg. Paret kom under senare delen av sina liv att äga Månseryd i Bankeryd och del i Vilseberga i Roglösa.
Porträtt av Ludvig Juberg. Född i Linköping kom han under ett flertal år att arrendera Odensgöl i Björsäter. År 1880 bröt han upp från lantlivet för att istället bli skjutsentreprenör och driva Linköpings Skjutsstation & Hyrkuskverk. Verksamheten drevs i förstone från Borgmästaregatan 3, senare mer välbekant från Ågatan 61. En kortare period 1892-93 var han ägare till gården Ljungby i Ekeby församling. Åter i Linköping titulerades han patron. Gift första gången från 1866 med Amalia Wilhelmina Lilja och en andra gång från 1892 med Maria Lovisa Aurora Wilhelmina Lagerfelt.
Porträtt av August Jonsson. Ägare och brukare av Hageby Östergård i Skedevi. Gift med Anna Eriksson. 1880-tal.
Född i Linköping 1849 av föräldrar som kort dessförinnan inflyttat från Gävle respektive Göteborg, växte Robert Johansson upp i ett gudfruktigt hem vid Nygatans nedre ände. I sin 10-årsålder flyttade familjen till Vallerstad för faderns tillträde som församlingens kyrkoherde, en tjänst han skulle inneha till sin död 1871. Efter den händelsen flyttade änkan och de nu fyra barnen till Uppsala. Väl där och i ålder lämpade sig teologiska studier för Robert och han avlade sin första examen 1878. Han prästvigdes året därpå och erbjöds efter en tid plats som komminister i S:t Olai församling i Norrköping. Foto omkring 1875.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.