Masse har tagit en intressant överblicksbild av Böndes västra parter. Till vänster ser vi Lars Petterssons part med den alldeles nybyggda ladugården och manbyggnaden som syntes på Bild 684. T h ser vi Lars Johanssons manbyggnad, som revs strax efter denna bild togs. Dessa två manbyggnader samt Reinhold Levanders, som ligger alldeles th utanför bild, är påfallande lika varandra. Man har säkerligen hjälpt varandra att bygga, men varifrån fick man intrycken till stilen?
Från 299 kr
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Sommaren 1950 arbetar stenhuggare Gustav Carlsson med att bygga ny kalkstensmur vid griftegården i Linköping. Syftet var att bredda Malmslättsvägen. Gustav kallades för "Ögat" eftersom han var enögd. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
HM kryssare Göta Lejon. Sjösattes 1945 och kostade 100 miljoner att bygga. Vägde 8000 ton och hade en hastighet av 32 knop. Bestyckad med 7 st 15,2 cm kanoner, 6 st 53 cm torpedtuber och ett stark närluftvärn. Hon såldes senare till Chile där hon byggdes om för 50 miljoneroch döptes om till Almirante Latorre. Avgick från Karlskrona 9/12 1971. Hon sänktes i Stilla Havet efter ett kölbrott 1984.
Örebros första övningsbil, 2 personer i bilen. Josef Helin c/o Andrew Johnson, Slottsgatan 20. Bilen är en Laurin & Klement från cirka 1906. Detta var en biltillverkare som började bygga bilar 1905 i nuvarande Tjeckien, och som är föregångare till dagens Skoda. Bilen på bilden är en av deras allra första modeller, förmodligen en Typ A eller Typ B. Den registrerades den 13:e maj 1913 med registreringsnummer T127 och ägdes då av Andrew Johnson & C:o.
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. :: På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Flera personer vid/på en flotte i Tulebosjön, 1930-tal. Karl Alberts hade ett förråd i Tulebo där byggvirke från firman förvarades. Detta användes av sönerna till olika aktiviteter - bl.a att bygga flottar. Familjen Alberts höll ofta på med olika aktiviteter. På vintrarna åkte man åkte skridskor med segel och fick upp snabb fart. Ibland spelades bandy på sjön. Karl Alberts söner var med i Kållereds bandylag som startade 1938.
fotografi, photograph
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Interiör från bostad i Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Vykort, "Flygfoto av Marbäcks herrgård", Snöstorp. Mangårdsbyggnad omgiven av trädgård med odlingsland och ekonomibyggnader. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.