Enligt noteringar: "Munkedals idrottsplats. MAB:s dåvarande direktör Olof Bildt (1881-1943) lät bygga idrottsplatsen åt i första hand brukets ungdom. (Detta var ett utslag av den patriarkaliska ordning som rådde på bruket). Dir. Bildt stödde även fotbollen på annat sätt. Anl. invigdes 14/8 1927." (BJ)
Från 299 kr
Två bilar har krockat på vägen mot Örebro. På vägskyltarna, till vänster, står det "Katrineholm", "Västermo kyrka" och "Stadens centrum". Till höger håller Koppartrans på att bygga en bensinstation. Män, kvinnor och barn har samlats för att se på krocken. Ett par bilar kan inte ta sig fram eftersom färdriktningen är blockerad.
Exteriörbild. Nebotornet omgivet av parkområde med parkbänk. Nebo var den plats varifrån Moses blickade in i Kanaans land, flytande av mjölk och honung. Likheter fanns med södra Halland, tyckte tydligen knäredsfödde halmstadsköpmannen Joel Paulsson, när han 1926 lät bygga sig en 18 meter hög sommarbostad i Veinge. Från tornet kunde man vid bra väder se 24 kyrkor. Nebotornet har blivit en symbol för orten. I den omgivande parken fanns stenstatyer, dammanläggning och pampiga trädgårdsarrangemang.
Personalgrupp. Snickare. Från vänster: snickare Axel Svensson (senare byggmästare), snickare Johan Eliasson (senare byggmästare) ?, ?, byggmästare Edvard Nilsson(?), målarmästare Ander Samuel Johansson (""A S Johanssons måleriverkstad"" på Drottninggatan 33), byggmästare Johannes Nilsson (Edvards bror), snickare Johan August Hallberg, snickare Johannes Johansson eller Oscar Andersson, ?, ?. Axel Svensson, Johan Eliasson och Johan Hallberg arbetade vid den här tiden för Johannes Nilsson. Troligen håller man på att bygga om i fotografens ateljé."
Marbäcks herrgård, Snöstorp. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia. Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Masse har tagit en intressant överblicksbild av Böndes västra parter. Till vänster ser vi Lars Petterssons part med den alldeles nybyggda ladugården och manbyggnaden som syntes på Bild 684. T h ser vi Lars Johanssons manbyggnad, som revs strax efter denna bild togs. Dessa två manbyggnader samt Reinhold Levanders, som ligger alldeles th utanför bild, är påfallande lika varandra. Man har säkerligen hjälpt varandra att bygga, men varifrån fick man intrycken till stilen?
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Sommaren 1950 arbetar stenhuggare Gustav Carlsson med att bygga ny kalkstensmur vid griftegården i Linköping. Syftet var att bredda Malmslättsvägen. Gustav kallades för "Ögat" eftersom han var enögd. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
HM kryssare Göta Lejon. Sjösattes 1945 och kostade 100 miljoner att bygga. Vägde 8000 ton och hade en hastighet av 32 knop. Bestyckad med 7 st 15,2 cm kanoner, 6 st 53 cm torpedtuber och ett stark närluftvärn. Hon såldes senare till Chile där hon byggdes om för 50 miljoneroch döptes om till Almirante Latorre. Avgick från Karlskrona 9/12 1971. Hon sänktes i Stilla Havet efter ett kölbrott 1984.
Örebros första övningsbil, 2 personer i bilen. Josef Helin c/o Andrew Johnson, Slottsgatan 20. Bilen är en Laurin & Klement från cirka 1906. Detta var en biltillverkare som började bygga bilar 1905 i nuvarande Tjeckien, och som är föregångare till dagens Skoda. Bilen på bilden är en av deras allra första modeller, förmodligen en Typ A eller Typ B. Den registrerades den 13:e maj 1913 med registreringsnummer T127 och ägdes då av Andrew Johnson & C:o.
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. :: På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.