Målningsarbete på gårdssidan av Storgatan 32 i Linköping. Arbetet hade rimligtvis beställts av familjen Linde som länge ägt gården och i den framgångsrikt drivit garverirörelse. Den ålderdomliga längan till höger vette mot gatan, där en putsad fasad med skyltfönster annonserade möbelaffären Brizérs & Co. Året var 1929 och ännu hade inte rivningsvågen nått kvarteret Dykaren.
Från 299 kr
År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken till handling att även riva orgelläktaren. Församlingens fördragsamhet med den alltför låga konstruktionen hade blivit allt svagare. En ny orgel kom efter arbetet att placeras på södra sidan i koret.
Landeryds kyrkskola uppfördes omkring 1870 för en kostnad av cirka 20.000 kronor. För arbetet ansvarade byggmästare Axel Sandqvist. Så länge byggnaden inrymde skola omfattade den jämte nödvändiga biutrymmen två lärosalar, skolbibliotek och slöjdsal. Övervåningen hade plats för två tjänstebostäder. Vid tiden för bilden tjänstgjorde makarna Georg och Ruth Rosén som ordinarie lärare.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Porträtt av Rudolf Lidman. Född i Linköping 1828 som son till domprosten Sven Lidman och dennes maka Brita Landberg. Vidare i livet kom han som tjänstgörande inom Tullverket att föra en ambulerande tillvaro. Arbetet förde honom till så skilda bosättningsorter som Stockholm, Göteborg, Åre, Visby och Helsingborg. Från 1873 var han gift med Olga Wolff.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Galeasen Nils av Borgholm upptagen på tillfälligt iordningställd slip på Landsholm utanför Timmernabben för insättning av större motor. Arbetet utföres och slipen har gjorts av de båda sjömännen Albin Karlsson, 73 år och Arvid Karlsson 68 år.
Sjösättning vid den så ksllade "båtgården" vid Motala verkstd 1878. Sjösättningen utfördes manuellt. Arbetet utfördes med trossar från motsatta sidan av kanalen. Ett 80-tal mannar halade och ett 25-tal höll emot. Den vita Byggnaden t.v. var gamla varvet där träfartyg byggdes intill 1828. Byggnaden revs 1941.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Arbetet, 01-12-1946: Din trädgård. M.T., 08-12-1946: Antologierna håller sig vid liv. Barometern, 04-12-1946: En trädgårdsbok. Upsala Nya Tidning, 09-12-1946: Anspråkslöst och ståtligt. Aftonbladet, 18-12-1946: Julklappsböcker för trädgårdsägare.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.