I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
Från 299 kr
Postgirokontorets Undersökningsavdelning på nedre botten. Det närliggande arkivet (tre dagars liggtid). Hyllorna är, genom skenor i golvet, flyttbara i sidled. Ett nytt system för förvaring av inbetalnings- och girokort. Till höger står Thyris Israelsson, som förestår arbetet inom arkiveringen. T.v. Gerd Hålldin.
En påbörjad vast där den sk blockfoten är utlagd. Man la de största stenarna i botten, allt material skulle ju gå åt och stora stenar fyllde dessutom upp en rejäl volym i vasten. Här ser arbetet ut att ha avstannat. Bilden är tagen vid Kättelviken med Nackshaid i bakgrunden. Klasens fiskeläge ligger nere t v utanför bild.
"Johan Johansson Mallgars i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
"Johan Johansson Mallgras i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Under åren 1903-08 drev Carl Sundström handelsboden i Viby. Vid sidan av arbetet fotograferade han flitigt och var uppenbarligen även musikant och tecknare. På en vägg i bostaden har han nålat upp och dokumenterat en rad dråpliga teckningar, månne karikatyrer av personer från orten. Samtliga är för övrigt daterade 1906.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Målningsarbete på gårdssidan av Storgatan 32 i Linköping. Arbetet hade rimligtvis beställts av familjen Linde som länge ägt gården och i den framgångsrikt drivit garverirörelse. Den ålderdomliga längan till höger vette mot gatan, där en putsad fasad med skyltfönster annonserade möbelaffären Brizérs & Co. Året var 1929 och ännu hade inte rivningsvågen nått kvarteret Dykaren.
År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken till handling att även riva orgelläktaren. Församlingens fördragsamhet med den alltför låga konstruktionen hade blivit allt svagare. En ny orgel kom efter arbetet att placeras på södra sidan i koret.
Landeryds kyrkskola uppfördes omkring 1870 för en kostnad av cirka 20.000 kronor. För arbetet ansvarade byggmästare Axel Sandqvist. Så länge byggnaden inrymde skola omfattade den jämte nödvändiga biutrymmen två lärosalar, skolbibliotek och slöjdsal. Övervåningen hade plats för två tjänstebostäder. Vid tiden för bilden tjänstgjorde makarna Georg och Ruth Rosén som ordinarie lärare.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Porträtt av Rudolf Lidman. Född i Linköping 1828 som son till domprosten Sven Lidman och dennes maka Brita Landberg. Vidare i livet kom han som tjänstgörande inom Tullverket att föra en ambulerande tillvaro. Arbetet förde honom till så skilda bosättningsorter som Stockholm, Göteborg, Åre, Visby och Helsingborg. Från 1873 var han gift med Olga Wolff.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Galeasen Nils av Borgholm upptagen på tillfälligt iordningställd slip på Landsholm utanför Timmernabben för insättning av större motor. Arbetet utföres och slipen har gjorts av de båda sjömännen Albin Karlsson, 73 år och Arvid Karlsson 68 år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.