Beg. bilar, Ferieskola, Bodenkille slog rekord 14 juli 1966 En lärare sitter vid sin kateder och skriver på ett papper i ett klassrum. Han är klädd i mörk kostym, mörk slips samt vit skjorta. Framför honom står en ung man och betraktar vad läraren skriver på papperet. I bakgrunden sitter två andra unga män samt en ung kvinna vid varsin skolbänk. De befinner sig på ferieskola.
Från 299 kr
Johannes Alfred Hultman. Född 1861 Död 1942. Predikant och sångare. Hultman utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren" och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. Han skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar.
'Pilgrimsfalk, honan har kört bort hanen som vågat sig fram till boet med ungar, vid bergvägg. :: :: Text på baksidan av boet ''Falkhonan har åter kört bort hanen som under hennes frånvaro vågat sig ända fram till boet. (Ruvningen delade de dock i största sämja) -Det är ommöjligt säga vad slags fågel hon håller i klorna. Att hanen var ? Mot de talrika korsnäbbarna var säkert, de klumpiga fötterna tog man inte lätt miste på.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är utgiven som vykort - jämför KLMF.L-C0078a.
Motiv från firandet av Barnens Dag i Linköping 1925. Platsen är skolgården till Linnéskolan som för firandet rustas med miljöer och attraktioner. Bilden visar vad man kunde vinna på arrangemangets Barnens Dags-tombola. Högsta vinsten var detta år en automobil. Vidare kunde man vinna en "villa" som lätt uppges kunna vinterbonas, en möblerad lekstuga, fiskebåt, trädgårdsmöbler, en cykel av valfri modell, hängmatta och vilstolen "Den flygande Holländaren" m. m.
Fem män i olika åldrar, klädda i vita skjortor, hattar och mörka västar, sitter i en trädgård vid ett bord. På bordet står en bricka med en hög flaska med mörk dryck och en sockerskål, därtill en porslinskanna. Alla har de var sitt glas med dryck och sked i. Meddela oss gärna om du vet vad det är de dricker! (Bilden beskuren pga skador på negativet)
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Visar pyjamas, 12 februari 1966 En mannekäng poserar iklädd svart kappa med vita pälskanter runt hals och ärmar samt med vita pumps på fötterna. Hon har öppnat kappan och visar vad hon har under den. Det är en vit BH samt vita mamelucker. Framför henne sitter en massa damer vid bord och utgör en publik. Borden är dukade med kaffekoppar och fat. En kaffekanna står också där.
Vuxna och barn sitter kring ett kaffebord i vad som ser ut att vara en berså i trädgården. I bakgrunden syns ett hus. Från vänster Frans Arvid Lindkvist f. 1890, Rosa Lindkvist f. 1919, Erik Lindkvist f. 1912, Anna Teresia Lindkvist f. 1895, Elna Börjesson f. 1916, Hilda Börjesson Hallgren f. 1883, Gustaf Adolf Hallgren f. 1899 och Åke Börjesson f. 1910. Familjen Lindkvist hyrde övervåningen av Alfred Persson.
Signallampa, engelskspråkig I järnvägens barndom användes tre olika signalfärger. Rött betydde stopp, grönt betydde varsamhet och vitt betydde allt väl. Signalredskapen för tågklarerare och övrig järnvägspersonal var flaggor och signallyktor. Dessutom försågs stationerna tidigt med så kallade skivsignaler eller semaforer för att ge besked om tåg fick föras in på stationen eller inte. Dessa skivsignaler och semaforer var försedda med signallyktor så att tågpersonalen kunde uppfatta vad de visade även i mörker. Signalerna visade antingen rött eller grönt ljus (stopp eller varsamhet).
fotografi, vykort
porträtt
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.