KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
Från 299 kr
Del av bangården med lokstall vid Arvika station. Ånglok, Statens Järnvägar, SJ Cd 740, tillverkat 1902 av Nohab. 1925 ombyggt från Cc lok till Cd lok. Skrotad 1936 i Vislanda. Det andra ångloket som kommer ur lokstallet är troligen SJ Kd 732 ”Harald”, tillverkat av Motala Verkstad 1902, skrotat 1967 i Östersund.
Stationen öppnad 1895 med en och en halv våning stationshus i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Efter 1927 fungerade som hamnspår. Nedlagd 1960. Namnet ändrades först från Bengtsfors till Bengtsfors Västra och åter till Bengtsfors. Ånglok, ULB lok 6, tillverkat av Nohab 1903. Det skrotades 1943.
Lok för tre spårvidder. VÅHJ lok4. CWJ lok 4. VTJ lok 63. VÅHJ lok4. Fick namnet Åseda. Loket tillverkat 1901 av Nohab, tillverkningsnummer 663. Skrotades 1952. CWJ lok 4. Fick namnet Wexiö. Tillverkat 1872 av Beyer Peacock & Co i England.Skrotades1903. VTJ lok 63.Tillverkat 1921 av KVAB, tillverkningsnummer 3.Skrotat 1966.
Statens Järnvägar, SJ Z63 386. Lokomotor Z 63. I mitten av 1950-talet köpte SJ tre nya tvåaxliga lokomotorer för att förnya lokparken. Lokomotorer fick littera Z61, Z62 och Z63. Loken Z63 tillverkades av Nohab och hade ungefär samma konstruktion som övriga två.
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
VBJ lok 7 (Varberg - Borås järnväg) Vid järnvägsspåret mellan Olskroken) - Almedal - Fjärås - Varberg 1898 var det dags för lokleverans från Nydqvist & Holm AB i Trollhättan. Det här året levererade NOHAB 2 stycken tenderlok med axelföljden 2B-2, det vill säga 2 löpaxlar följda av 2 drivande axlar följda av en 2-axlig tender. Loken fick inga namn utan numrerades bara som WBJ 7 och 8.
NÖJ lok 14. Ånglok med persontåg. Vagnar: NÖJ F 236, NÖJ BC0 10, NÖJ C0 6? Tagningen beställd av Ing Åkerman, ASEA. Ångloket tillverkades 1915 av Nohab, tillverkningsnummer 1075. Såldes 1950 till Statens Järnvägar och fick littera SJ S20p 3168. Skrotades 1960.
BJ H3s 112. Loket tillverkades1927 av Nohab och hade högsta hastighet 100 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A8 1808. Det var i tjänst 1968. Såld 1973 till privat. Sedan såldes till Bergslagernas Järnvägssällskap som BJ H3s 112.
MKontJ lok 1. Leveransfoto. Fick namnet Glada Änkan. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKa 1029. I början av 1920-talet slopades och såldes till AB Wockatz & Co, Göteborg.
Statens Järnvägar, SJ Cb 338. Fick namnet Ellida. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Man kan se att pannan var för liten. Loket blev inte framgångsrik därför det byggdes 1903 om till SJ Cc 338. Loket slopades och skrotades på 1920-talet. Den här bilden är troligen tagen vid leveransen.
Statens Järnvägar, SJ Kd2 406. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Kd-lok var vid leveransen försedda med tender littera C, som snart utbyttes mot DK-tendrar. Loket blev skrotad 1925 i Göteborg.
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Hålltorps gård med bl.a. tegelbruk och mejeri anlade egen 3 km lång anslutningsbana till L.S.S.J.s (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg) station Vinninga omkring 1898. Huvudspåret Lidköping - Stenstorp lades ned 1961. Ett av de lok som ombesörjde trafiken på detta anslutningsspår var inköpt av Hålltorps gård från S.R.J. (Stockholm-Roslagens Järnvägar) 1917, där loket hade nr. 4. Loket var tillverkat hos NOHAB (Trollhättan) år 1885 med tillverkningsnr. 196. Loket skrotades 1934. Reprofotografi.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.