Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Från 299 kr
Ytterligare en bild på brygghuset, där dörren på gaveln troligen går just till brygghusdelen. Byggnaden ser likadan ut idag.
Brud-dörren, brudporten är placerad på korets norra vägg. Här går brudparet med följe in vid vigseln och endast då. Stigluckan vid vägen utanför heter "Bräudläuku" och mellan den och brudporten sätts upp en allé av björkar på bröllopsdagen, som brudparet med följe går igenom. På bilden ser detta parti av kyrkan sliten ut, stenen är kraftigt algbevuxen. Bilden är tagen en sen kväll vid midsommar, den enda gång på året då ljuset når hit. Koret är byggt på 1280-talet och brudporten är utförd i gotisk stil. Det är unikt att ha en port på korets norra sida. Porten är byggd av gul, grå och röd kalksten som växlar med varandra. öppningen är utförd i två avsatser, s k språng, i vilka ursprungligen bör ha stått runda kolonetter. Den gotiskt böjda bågen ovanför sprången, arkivolten, har språng med rundstavar. Dörrposten bär upptill en vackert formad skiva, s k tympanon, vilken överst har en nedhängande lilja. Tympanonskivan har utanför sig en trepassformad s k mantel med en hängande palmett överst. I övergången mellan portalöppningens språng och arkivolten finns s k kapitälband dekorerade med finhuggna växtornament, skyddade upptill av profilerade täckplattor. Den yttre takformade avslutningen, den s k vimpergen, skyddas av hålkälade skivor. I dess topp sitter ett hugget lejon som prydnad. På den västra yttre posten finns en bevarad stenskulptur i form av ett huvud med växtslingor som kropp. Motsvarigheten t h saknas pga av en svår skada.
Den stora rundbågigt romanska portalen i långhusets sydvästra hörn kallas likporten eftersom det är här man blir utburen till sista vilan. Porten är tvåsprångig och i sprången står runda kolonnetter som vilar på baser i urneform, se nordvästra portalen. Kolonnetterna bär upp fyra kapitäl, varav tre är smyckade med stiliserade blad- och blomformer och ornament, medan den fjärde pryds av växtslingor.
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Söder om kyrkan var förr bara åkrar, så när som på en liten markplätt avsatt för sockenmagasinet mitt emot kyrkans södra stiglucka. 1897 flyttade man sockenmagasinet till öster om kyrkan där förut skolan låg och byggde en ny modern skola framför kyrkan. Vid skolans synliga gavel och tre fönster in på långsidan låg den s k storskolan och vid andra gaveln med två fönster på långsidan låg småskolan. I vinkelbygget var det lärarbostäder. Skolan är således endast 5 år gammal på bilden. Någon väg till Sunnkörke och Gannor gick inte förbi skolan vid denna tid. En östlig väg gick från kurvan vid Lau f d kvarn och en västlig, "Trullkväiar" kallad, gick från kurvan vid Botels och snett upp mot Gannor. Träden runt kyrkan är troligen planterade på 1840-talet och kompletterade främst på norra sidan på 1880-talet. Lägg märke till pojkarna (?) som klättrat upp på kyrkans taknock!
Här sitter man och tar spjärn mot motståndarens fötter. Troligen går det ut på att dra så kraftigt i den andres finger, att han lättar med rumpan från marken.
"Täme stäut" går ut på samma sak som "Bläistre". Här skall man genom att försöka kliva framåt dra motståndaren över en viss gräns.
Till brudparet Elin och Anton Olsson Anderse förärades denna port framför Lau kyrka till sitt bröllop denna dag. Det syns att det var en blåsig dag! Folk är på väg till kyrkan för att vara med om vigseln. Här ser man hur kyrkans gavel inte är färdigbyggd ända upp i sten, utan ifylld med provisoriska bräder, vilka måste ha förnyats åtskilliga gånger sedan kyrkan tillkomst på 1220-talet. Kanske blev inte heller taket färdigt, det är för flackt. 1958-60 byggde man upp det som fattades av gaveln med hålsten och putsade med cementputs. Tornet/takryttaren kom till på 1700-talet och byggdes märkligt nog lite utanför väggen. 1960 gjorde man en ny lite nättare takryttare. Åkern framför kyrkan heter Stavgardsakarn. Stavgard är ett vanligt namn på järnålderns helgedomar, vilket visar att denna plats använts mycket länge för socknens behov.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Ungmansstången var en mycket hög och smal gran som sattes upp på bröllopsgården. Granen var barkad utom en liten bit i toppen, jämför agtakens vindskaidsraft på norra Gotland! Stången var dekorerad med en girland. Ursprunget till stången kan vara en fruktbarhetssymbol. De tre äreportarna skymtar, liksom allén av granar upp till trappan. T v syns ett av uthusen till grannen Danielssons gård, därefter fd båtsmanstorpet Lars Jakobssons ställe och i bakgrunden mot horisonten Bjärges Arvid Danielssons gård, sedan uthusen på Bjärges August Melanders gård och th skymtar Bjärges Tomas Bergmans gård. Landskapet är mycket öppet.
Hallsarvebröderna Vilhelm och Oskar Karlsson har hängt två snarstockar var på ryggen för att gå ut och snara fågel.
En snarstock med 12 snaror påträdda. Lägg märke till den fiffiga låsningen som hänger ihop med den axellina som man bär snarstocken med!
Masse visar här redskap vid sättning av nät. Taugstainarna är sänkstenar, taug är tåg, linor, klubban är träbiten som markerade var näten satt ??? och krabban var ett nätankare ???? Alla verktyg och redskap var förr märkta med initialer eller bomärke till ägaren, se den högra sänkstenen.
Botels Lars Hansson, 47 år, sitter och tillverkar småsnaror. I bakgrunden skymtar troligen grannens ladugårdar med branta halmtak.
Här sitter en tunnbindare troligen på Fornsalens gård och skär till bandar till laggkärlet som står bredvid. Han sitter på ett redskap kallat bandkränka och spänner banden med fötterna. Han skär till den kluvna hasselvidjan med en bandkniv med handtag i båda ändarna. Masse har ställt upp en vit skärm bakom honom så han skall synas tydligare.
Vid Nabbu har man kommit hem från uthavsfiske, båtarna är fyllda med fiskedon. Se Bild 414, 415, 421. Vid horisonten skymtar alla tre Laus holmar: Skarpholmen, Gräsholmen och Storholmen.
En fantastisk bild med den slingrande Närk-ån i vårflod och betade åbrinkar. Här ses två ryssjanläggningar med ryssjor. Den främre syns tydligt med bandarna, nätet, fångstarmarna och de två kamrarna, samt stakarna som skall hålla ryssjan på plats i ån.
Ryssjanläggning med en ryssja utlagd i ån, där arm-, tumling- och stjärtstakar som håller ryssjan på plats är det enda som syns ovan vattnet. I bakgrunden finns ytterligare en anläggning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.