Borg, Augusta Hermina. Född 23/5-1826 i Landskrona. Död 13/9-1914 . Hon börjar sin karriär i Göteborg som teckningslärarinna. 1858 undervisar hon vid Kjellbergska flickskolan, sin fotoateljé startar hon den 1 juli 1863, och adressen var Drottningatan 68, den var också hennes bostadsadress. Bara foton från ateljén är kända. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6. Ellen Hansson, 1832-1912, övertog Augusta Borgs fotoateljé på Drottninggatan 68 år 1871.
Från 299 kr
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla âuvtallarâ finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Detalj från bild av valsverksbygget i Dechauri, som visar hur det fanns klara skillnader mellan olika grupper av indiska anställda. Till höger står förmannen, med papper och penna, uppe på muren sitter murare och på marken står de kvinnor och män som förser bygget med tegel och murbruk. Notera att arbetarna uppe på muren sitter på huk. Denna arbetsställning var en källa till stor irritation från Julius Ramsays sida.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts mot en ritning från 1600-talets mitt av ett holländskt örlogsskepp. Däcksbalkarnas placering är markerade som vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån för däcksbalkarna som är återskapad på Apollo. Antalet kanonportar på ritningen är cirka 50 stycken. Källa: Teckning av den holländske skeppsbyggmästaren Johannis Sturckenbergh, sannolikt år 1648. (efter Landström 1980:62f). Layout: Alexander Rauscher.
'Bildtext: ''Kärr. Riktning 268.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. :: :: I bildens mitt syns Kärrdalsskolan. Kedjehusen på vänster sida är bebyggelsen Lilla Myrekärrsvägen 14-18. Vägen som går förbi skolan och vidare på höger sida är Gamla Gunnestorpsvägen. :: Källa: Leevi Babarin'
Bild tagen på kvällen i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Snöplog samt fabriksbyggnader. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med vedtravar och vedkapa i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor er vid vedtravar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Skruv, låsbricka och mutter. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Större samling män och kvinnor framför byggnad. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Lastbil med lyftkran. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Herrcykel. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge aom bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Tolv män i kostym vid bord. Fotografens ant:Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Åtta män i kostym vid bord. Fotografens ant: Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri med våg och annan utrustning. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Tagelspinneri. Långt bord med rullband. Karlstads Tagelspinneri startade år 1904. I början tillverkades tagel för stoppningsändamål, men utökades redan efter några år verksamheten att även omfatta beredning av bordsbinderi- och textiltagel. År 1927 ombildades företaget till familjebolag. Bolaget är även banbrytare för det sk. "Hairlook", vilken tillverkning övertogs år 1929. "Hairlook" användes huvudsakligen till kuddar, soffor och fåtöljer samt stoppningar inom karosseriindustri. Källa: Redaktör B. Wendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Byggnation. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri: Taget för Huse & Comp. Företaget bildades 1912 av Anton Huse. Bolaget specialiserade sig på fabriks-, kraftstations- och brobyggen samt grundläggningsarbeten men byggde även bostadsfastigheter. Av de byggnadsföretag som bolaget utfört kan nämnas Mölnbacka-trysils kraftstation i Deje, cellulosafabriker för Uddeholms AB i Skoghall, edsvalla bruk och tingvallabron i Karlstad tillsammans med Byggnads AB Bröderna Wästlund. Källa: B. Wendel(redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.