Gävle 51:1
Från 299 kr
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Tolvfors kraftverk är det sjätte kraftverket i Gavleån, beläget i Tolvfors. Kraftverket byggdes för Gävle stads elverk och togs i bruk den 18 mars 1926 som ett av de första fjärrstyrda vattenkraftverken i landet. 1987 restaurerades dammen och kraftverksluckorna byttes ut. Huvudbyggnaden, byggd i 1920-talsklassicism och med drag av ett grekiskt tempel, är en av de mer genomarbetade kraftverksfasaderna i Sverige.
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Här ses Ingeborg Malmberg, född Olsson, tillsammans med Ingrid Brundin, ca 1915-1916. I bakgrunden syns Dalapalatset och Svängbron. Snön från Gävles gator och gårdar kördes med häst och släde och stjälptes ut i Gavleån, så man kunde gå över ån på snövallarna vissa år.
En stor publik hade samlats den 29 september 1940 för att lyssna till invigningen av Gävle Museum via uppmonterade högtalare. Längre bak i bilden går att se att en stor mängd publik även fanns på andra sidan Gavleån vid Grand Hotel.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 1876–1877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 1900–1901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan Gävle–Uppsala elektrifierades
Bilden föreställer O. A. Brodins varv under vintern år 1891, på södra sidan av Gavleån, tidigare kallat Södra varvet. På stapelbädden ligger ångaren ”Axel Johnson” som varvet byggde på beställning av skeppsredaren Axel Johnson. Det var hans och Rederi AB Nordstjernans första nybygge och vid denna tidpunkt var det den största ångare av stål som då byggts i Sverige. Vid fotograferingstillfället var fartyget bara ett stålskelett, men sjösattes i augusti och levererades i oktober samma år. Bygget var försenat och med hjälp av elektrisk belysning på stolpar runt fartyget kunde bygget fortgå både morgnar och kvällar. Till vänster ligger varvets plåtverkstad med en stor skjutbar port på gaveln. Infrusna i ån till höger ligger från höger en ångare, ett barkskepp och en liten skonert.
Bilden föreställer O. A. Brodins varv under vintern år 1891, på södra sidan av Gavleån, tidigare kallat Södra varvet. På stapelbädden ligger ångaren Axel Johnson som varvet byggde på beställning av skeppsredaren Axel Johnson. Det var hans och Rederi AB Nordstjernans första nybygge och vid denna tidpunkt var det den största ångare av stål som då byggts i Sverige. Vid fotograferingstillfället var fartyget bara ett stålskelett, men sjösattes i augusti och levererades i oktober samma år. Bygget var försenat och med hjälp av elektrisk belysning på stolpar runt fartyget kunde bygget fortgå både morgnar och kvällar. Till vänster ligger varvets plåtverkstad med en stor skjutbar port på gaveln. Infrusna i ån till höger ligger från höger en ångare, ett barkskepp och en liten skonert.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.