'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. :: På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
Från 299 kr
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
HM kryssare Göta Lejon. Sjösattes 1945 och kostade 100 miljoner att bygga. Vägde 8000 ton och hade en hastighet av 32 knop. Bestyckad med 7 st 15,2 cm kanoner, 6 st 53 cm torpedtuber och ett stark närluftvärn. Hon såldes senare till Chile där hon byggdes om för 50 miljoneroch döptes om till Almirante Latorre. Avgick från Karlskrona 9/12 1971. Hon sänktes i Stilla Havet efter ett kölbrott 1984.
Flera personer vid/på en flotte i Tulebosjön, 1930-tal. Karl Alberts hade ett förråd i Tulebo där byggvirke från firman förvarades. Detta användes av sönerna till olika aktiviteter - bl.a att bygga flottar. Familjen Alberts höll ofta på med olika aktiviteter. På vintrarna åkte man åkte skridskor med segel och fick upp snabb fart. Ibland spelades bandy på sjön. Karl Alberts söner var med i Kållereds bandylag som startade 1938.
fotografi, photograph
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Interiör från bostad i Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Den 29 oktober 1959 togs Tullbron i bruk. Det medförde att den så kallade riksettan flyttades till Industri- och Järnvägsgatorna. På bilden berättar Linköpings byggnadschef Sven Ledskog om bygget, som var den tredje och avslutande etappen i arbete med att avlasta stadskärnan från genomfartstrafik. Den 177 meter långa Tullbron kostade 2 miljoner att bygga. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Per Olsson använde den gamla ladugårdens framvägg vid nybygget, men gjorde en ny bakvägg iom att den nya ladugården skulle få en större bredd. Dessutom byggdes ett foderloft i sten. Här har man provisoriskt fogat ihop den nya och gamla delen i väntan på att bygga vidare. Det kom dock att ta tid, inte förrän omkring 1950-talets mitt fullföljdes det planerade ladugårdsbygget. Den gamla ladugårdsdelen innehöll ett fähus med hoimd och på gaveln troligen ett lamm- eller grishus. T h står ett enkelt dass.
Det här är en imponerande ladugårdsbyggnad, uppförd 1867 och lite ombyggd på 1910-talet med större dörrar och fönster. Gaveln med mindre fönster i två våningar är orörd. Den är också uppförd i sten ända upp till hanbalken, så bara översta gavelspetsen är brädklädd. Det är ett äldre sätt att bygga än fähuset bredvid, där hela gavelfältet är brädklätt och resningen är något flackare. Beteshagen är avgränsad mot ladugårdstomten med en mycket kraftfull slantun byggd av rejäla stolpar och breda bräder. Grinden t h är av traditionell modell med slanorna intappade i stolpar med korslagda snedsträvor. Ris i hagen tyder på torrsommar, där djuren stödutfodrats med löven från avhuggna askkvistar.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.
Stationshuset i Bosjön tillhörandes Lindfors-Bosjöns järnväg, LBB. 1913 färdigställdes den smalspåriga järnvägen mellan Lindfors och Bosjön, ett projekt drivet av brukspatronen Albert Bergström. Hans idé var att bygga en lätt och billig järnväg, med låga tillverknings- och underhållskostnader. Trafiken bestod främst av gods från de närliggande sågverken och skogsbruket, men även persontrafik förekom på linjen. LBB hade två enkla ånglok, Petter och Lotta. Loket på bilden är Petter. LBB gick i konkurs i början av 1920-talet och köptes strax därefter av Uddeholmsbolaget. Banan började rivas upp redan under 1930-talet och 1949 så var hela banan borta.
Gustavsbron eller Gustavs bro. Bron fått sitt namn efter det bakhåll som planerades mot Gustav III när han höll Gefle riksdag 1792. Stadsbyggmästaren Pousette lät 1772 bygga bron, som ledde landsvägstrafiken från Valbo till Gävle, på den plats där Gavelbron, som 1770 spolades bort av vårfloden, legat. Gustavsbron är en välvd stenbro med räcken av järn. Den pyramid av svensk marmor som pryder bron har överst ett namnchiffer för Gustav III krönt av en krona och där ovan inskriptionen "Gustafs Bro uppå Gefle stads och Valbo sockn kostnad sammanhwälfd DXIX Aug MDCCLXXII".
Örebros första övningsbil, automobil med två män i och en man utanför. Registreringsnr. T127. E. Wern (Troligen var det E. Wern, Storgatan 10, Örebro som beställde bilden). Bilen är en Laurin & Klement från cirka 1906. Detta var en biltillverkare som började bygga bilar 1905 i nuvarande Tjeckien, och som är föregångare till dagens Skoda. Bilen på bilden är en av deras allra första modeller, förmodligen en Typ A eller Typ B. Den registrerades den 13:e maj 1913 med registreringsnummer T127 och ägdes då av Andrew Johnson & C:o.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.