Jubileumsutställningen. Kronprins Gustaf Adolf på väg nerför stora trappan i Smålands museum, tillsammans med landsantikvarie Jan Erik Anderbjörk. Bakom dem syns dåv. biskopen i Växjö, Yngve Brilioth. Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882-1973), reg. 1950-1973. Jan Erik Anderbjörk (1910-1991), landsantikvarie 1940-1975. Yngve Brilioth (1891-1959), biskop i Växjö 1938-1950, ärkebiskop 1950-1958. Källor: Sveriges Dödbok 1947-2003, m.m. (AB)
Från 299 kr
Bäraltare från Hagby som har använts som solur från 1700-talet till 1929. Ett bäraltare är ett portabelt altare, ursprungligen använt av missionärer. Det är invigt av en biskop och gör att man kan fira mässa var som helst. Påträffat 8 maj 1973.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Övre våningen rådmannens rum. Möbler från biskop Sjöbrings tid. Soffan gjord av en mycket uppskattad snikare Pettersson, som hade verkstad på slotet.Fotografiförstoring över biskopinnan Sjöbring med sondöttrar. Rådman Sjöbrings döttrar.
Interiör från Brunsbo. Biskop Beckman? Album. Albumet ev. en gåva från Karin Walter. Brunsbo, egendom. Under 1400-talet tillhörde B. biskopsbordet i Skara. Var biskopssäte för Skarabiskopen 1577-1935. Den f.d. biskopsgården uppfördes på 1790-talet ovanpå en välvd källarvåning av sten och tegel från 1400-talet, återstoden av den medeltida biskopsborgen. Brunsbo byggnadsminnesförklarades 1965. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=136923
Vårvintern 1972 var den inre restaureringen av Bankekinds kyrka i full gång. Hela kyrkorummet målades om i en ljusare färgsättning anpassad till kyrkans fasta färginslag av antikvariskt intresse. Här en blick mot kyrkans kor där de tidigare igensatta fönstren tillfälligt tagits fram för att åter igenslutas med en grund nisch. Kyrkan återinvigdes den 3 september i närvaro av biskop Ragnar Askmark.
Några kvinnor besöker Sankt Anna kyrkoruin. Fotografen är möjligtvis den fotointresserade kyrkoherden i moderförsamlingen Skällvik, Gustaf Leonard Lundqvist. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Skatelövs kyrka. Nuvarande kyrkan uppfördes 1820-1821 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter bort på den gamla kyrkplatsen. Kyrkan invigdes 24 juni 1825 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är tidstypiskt uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt.
Ritningarna till den nuvarande kyrkan i Älghult gjordes av Jacob Wulff år 1799. Den uppfördes år 1805-1806 i nyklassicistisk stil, och grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. Den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Kyrkan i Hemmesjö uppfördes åren 1852 - 1854 i historiserande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan som är en korskyrka är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Till höger om kyrkan ligger skolan, som flyttades till andra sidan kyrkan under 1950-talet.
Öja kyrka uppfördes 1852-54 en kilometer väster om den gamla kyrkplatsen. Den gamla medeltida kyrkan, från 1300-talet, hade länge ansetts för liten. Redan i början av 1840-talet beslutade man uppföra en ny kyrka. Tvist om kyrkans placering ledde till att bygget försenades. Den 9 september 1855 kunde den nya kyrkan i nyklassicistisk stil invigas av biskop Christofer Isaac Heurlin.
Virestads nya kyrka byggdes 1799-1800 efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet. Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett långhus som avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande sakristia i öster.
Lenhovda kyrka - Nuvarande stenkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrkan togs i bruk 1843 och invigdes 1846 av biskop Christopher Isac Heurlin. Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget".
Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1860-1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Ritningarna till kyrkan i Älghult gjordes av Jacob Wulff år 1799. Den uppfördes år 1805-1806 i nyklassicistisk stil, och grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. Först den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Nuvarande kyrkan på Bolmsö uppfördes 1860 - 1863, strax väster om den gamla kyrkan, och invigdes 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. 1930 fick kyrkan sitt tegeltak och ny beklädnad på kor och torntak. Tidigare var taket belagt med spån. Under 1940-talet genomgick kyrkan en grundlig och omsorgsfull renovering.
Jäts nya kyrka. Arkitekt Erik Lallerstedt vid Överintendentsämbetet svarade för ritningarna till den nya kyrkan som fastställdes av Kungl Majt 1905. Den nya kyrkan som invigdes av biskop N.J.O.H. Lindström den 6 januari 1910, avvek markant ifråga om stilart från de omkringliggande socknarnas nyklassicistiska 1800-talskyrkor.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Den invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.