Här stämmer inte bild och bildtext, i alla fall syns det inte att någon kör in råg från stackarna på åkern. Bilden är tagen från åkern norr om Nybygget mot söder. De dåliga räck- och bandtunarna stod längs Käldvägen och tunen som skymtar framför åkern med rågstackarna står längs kviorna ner till Smiss. Gårdarna som skymtar är Hallsarve.
Från 299 kr
Här ses gårdsparten från de då öppna markerna i norr. T v syns ladugården som står uppe längs med vägen och t v manbyggnaden med salsdelen av huset hitåt. T h är ett köks- och brygghusbakbygge fogat mot vardagsstugan. Den stora bod med faltak som finns med på Bild 1008 från år 1907, är riven här 7 år senare. Dasset syns tydligt.
Här ser vi ladugården från norr med ett äldre inpanelat bulhus på gaveln. Ladugården var byggd 1909 och innehöll stall, ko-, gris- och hönshus. Stilen är den sedvanliga för tiden med fähusdel i sten och foderloft i resvirke under halmtak och spröjsade fönster. Till höger står ett tröskhus som kan vara äldre.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Hallsarve hade troligen köpt jorden på backen från Backvägen i norr fram till vägskälet vid Hallsarve, den jorden tillhörde nog Kauparve förut. Genom vänskapen mellan Karlssons på Hallsarve och Klintbergs fick Masse köpa torpet. Här sätter man potatis tillsammans. Sonen Vilhelm Karlsson plöjer upp fåror och fader Hans sätter potatisen tillsammans med Majken och Maja.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
"Johan Johansson Mallgras i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Familjen Karlsson utanför sitt sommarviste Drabbisdal strax norr om Linköping. Mellan makarna Axel Karlsson och Hedvig Düring sitter parets andra son Nils, född 1889. På cykeln till höger sitter äldste sonen Axel, född 1884. Axel Karlsson drev vid tiden för bilden sedan länge en framgångsrik manufakturrörelse i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.