Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Från 299 kr
Frimurarehotellets höga gavel placerar den klent beskrivna bilden otvetydigt i Linköping. Den enda möjliga vinkeln placerar fotografen på gården till Ljungstedtska skolan med blicken vänd mot norr. Hotellet stod klart 1912 och fotografiets karaktär i övrigt ger en fototid till omkring 1915-1920. Sannolik fotograf var Lars Fredrik Lovén.
Vy mot Snickaregatan 9 och 11 i Linköping. Den satta trähuslängan skulle inom kort att rivas för att ge plats för ett modernt affärs- och bostadshus. På andra sidan Ågatan mot norr skymtar grosshandlare Karl Oskar Johanssons villa, uppförd av trävaruhandlare Axel Petersson 1918.
Hullgrenska gården från norr. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
Anundsjö socken. Brattsjö: Jägmästare Forsbergs hygge strax norr om Åskabäcken vid landsvägen Anundsjö-Åsele. Avverkning första gången för c:a 25 år sedan, 1900 (rensning), 1916 (borttagande av tallöverståndare). Bränning i 3 omgångar, första gången 1893. Sådd första gången 1896 med markberedning under frösådden, sedermera 2 gånger före 1904. Foto: September 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 17 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Icke bränt hygge strax norr om Remmarbäcken. Rutsådd tall 1908, sådd tall och gran 1912. Stark tillväxt å efter avverkningen kvarlämnade frötallar och smågranar. Vacker naturlig föryngring och kultur. marken lerblandad "minna" (?). Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 40 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Stavargransbeståndet norr om Klockenvägen. Stavargransgallring 1912-1913. Jämför med bild n:o 15 i "Från svenska barrskogar (1897 års skogsutställningskatalog): "Tallskog dödad av inträngande sbårbildande smågran, margran." Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 38 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Här genomförs reparationsarbeten på maskineriet, stenarna är urtagna, samt att man lägger nytt tak och brädklädning. Vingarna och brädklädnaden på denna gavel är klara. Kvarnen finns kvar än idag och står vid Körkakarskväiar c:a 400 m norr om kyrkan. Den tillhör fortfarande samma part av Hallbjäns, den som ligger nedanför i dalen.
När det var olika ägare på var sida om tunen, hade man ansvar för halva tunsträckan var. För att markera början och slut för vars och ens bit gjorde man ett gardshuvud mitt på sträckan. Bilden kan vara tagen vid Bandeläins Täppu norr om Mattsarve.
Det verkar som om leken här liksom på Bild 505, 506, 508, 509 och 510 är på temat kärlekspar. Här leker man på skolavslutningsdagen (?) i en hage troligen under backen några hundra meter norr om kyrkan med Hallbjäns utskiftade gårdsparts rätt nya ladugård i bakgrunden.
Lars Hansson Botels harvar med en harv som mera liknar en klysharv än en järnpinnharv. Troligen står Lars på harven vid harvning. Lars Hansson är 47 år på bilden. Han är klädd i typiska arbetskläder: blus, byxor och vegakeps. Bilden kan möjligen vara tagen alldeles norr om Masses sommarbostad vid Bogsbacke på Backvägen. Huset skymtar över hästarna och sjön t v.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
"Johan Johansson Mallgars i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.