Makarna Nils och Gertrud Linde med vänninan Ingeborg Löfgren i det gröna. Enligt påskrift invid sjön Roxens strand. Nils Linde var vid tiden en välkänd garverifabrikör och läderhandlare i Linköping. Parets bostad och makens verkstad låg invid Storgatan i höjd med Sankt Larskyrkan. Ingeborg var gift med redaktör Emil Kjellberg och därmed svärdotter till den radikale tidningsmannen Isidor Kjellberg. Enligt nämnda påskrift är bilden tagen i 1900-talets början.
Från 299 kr
Parti av Storgatan i Linköping 1923. I blickfånget ses von Lingens gård. Byggnaden uppfördes ursprungligen på 1720-talet men fick sitt namn genom friherre Herman von Lingens köp av gården 1784. Till gården hörde även den fristående köksflygeln, som vid tiden för bilden inrymde systrarna Gerda och Eva Nordströms hembageri. I huvudbyggnadens gatuplan drev Nils Bergvall sitt boktryckeri. Byggnaderna kom att nedmonteras 1958 för att från 1961 vara placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ett stycke Linköping genom ett fotografi som bär amatörens prägel. Kanske är det just därför bilden ger oss detta hastiga besök mitt i stadsbornas vardag. Storgatan utmed kvarteret Dykaren och i höjd med Sankt Larskyrkan. Fotografiet är varken daterat eller attribuerat. För den första oklarheten svarar vi 1890-tal. Inför den andra frågan finns ett fåtal rimliga fotografer att välja bland, vi utser Fritz Lovén (1844-1939).
Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Storgatan i Linköping 1903 med en koncentration av butiker utmed gatans löp mot Stora torget. Den dominerande byggnaden är även för dagens betraktare lätt igenkännlig som Östgötabankens monumentala borg. Annat att notera kan vara att den korsande S:t Larsgatan i och för sig var utlagd till hela sin nuvarande längd, men att stråket härifrån och söderut (till vänster i bilden) ännu närmast var att betrakta som en smal gränd.
Interiör från Axel Karlssons butik i Linköping. Vid tiden en av stadens mer betydande handelshus. Den framgångsrike Axel Karlsson hade inflyttat till Linköping 1874 för en anställning vid firma Andersson & Beckman. Snart hade han dock blivit egen och under 1880-talet kunnat köpa den så kallade Holmbergska gården på adressen Storgatan 39. Bilden är odaterad men till synes tillkommen efter att stora skyltfönster upptagits i gatufasaden 1899.
Porträtt av köpman Eduard Andersson iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping 1901. Stenhusbyggnaden ingick i en medeltida gård, där övriga byggnader brann ned vid den stora stadsbranden år 1700. Byggnaden är orienterad enligt det medeltida gatumönstret och står något snett mot den senare tillkomna Storgatan. Vid tiden för bilden drev Johan Oskar Andersson en diversehandel i byggnaden. Till vänster sitter tre flickor på trappan till krogen Amerika som ännu vid tiden erbjöd utskänkning av starka drycker. Sedan 1983 tjänar huset som grafikcentrum för östgötska konstnärer.
Vy över Järntorget i Linköping mot gårdarna på adresserna Storgatan 62-70. Trevåningsbyggnaden i blickfånget var i början av 1800-talet i familjen Pihls ägo, vilket namngivit gränden Pilens backe som mynnar ut genom valvet. Envåningsbyggnaden intill är den gamla Skolmästaregården, det vill säga rektorsbostad, och uppförd i slutet av 1600-talet. År 1897 blev mekanikern Karl August Pettersson ägare till gården och denne inredde där en av stadens första cykelverkstäder. Båda gårdarna är flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Fastigheten Storgatan 38 i Linköping från gårdssidan 1929. Gatuhuset har en hög ålder och uppfördes kort efter den stora stadsbranden år 1700. Gården bär en del folkliga namn där Tornebergska är ett vanligt förekommande vid sidan av Göta-huset. Den förstnämnda namnet efter guldsmeden Nils Tornberg som ägde gården från det sena 1700-talet. Göta-huset efter det varuhus som långt senare var inrymt i huset. Sedan 1965 står huset rest i Gamla Linköping och rymmer populära Dahlbergs café. Se där! Ännu ett namn.
Ledningsarbeten på Barnhemsgatan i Linköping 1902. Arbetet torde rört den satsning som Östgöta Correspondenten meddelade i ett februarinummer, att stadens fullmäktige önskat dra vattenledningar till de växande förstäderna Gottfridsberg och Stolplyckan, och då främst för att ge en bättre beredskap i händelse av eldsvåda. Den "fernissade gjutjärnsledningen" utmed Barnhemsgatan sades dras från huvudledningen i Storgatan och nå Stolplyckans norra delar. Över arbetare och allmänt nyfikna hängde ännu bageriskylten efter den vid tiden avflyttade bagaren Carl Weber.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Porträtt av änkefru Beata Holm. Född i Skeda 1799 som dotter till fältväbel Johan Gustaf Adler och makan Beata Ekerman. Från 19 års ålder gift med Jon Holm, etablerad bryggare i Linköping. Omkring 1850 lämnade makarna över bryggerirörelsen till äldste sonen och bosatte sig på rusthållet Ånestad söder om staden. Efter makens död 1858 kom Beata att åter flytta till Linköping, där hon låtit uppföra en ståndsmässig bostad på nuvarande adress Storgatan 29.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Vy över Stora torget i Linköping år 1900. I bildens vänsterkant skymtar gaveln till Stora hotellet. Den orginella hörnfastigheten på motstående sida av Storgatan uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner kort efter den stora stadsbranden år 1700. Till höger Linköpings gamla rådhus. Byggnaden stod klar år 1799 och kom vidare att köpas av staden för att ge plats åt rådhusrätten och stiftets domprost. Från år 1837 fungerade botteplanet som banklokal för Östgötabanken.
Porträtt av Emilia Hernblom. Född i Vimmerby 1836 som dotter till häradshövding Per Hernblom och dennes maka Gustava Elisabet Möllenhoff. Från 1860 gift med assessorn och sedermera hovrättsrådet Claes Livijn. Under perioden 1869-1888 innehade maken tjänsten som häradshövding i de östgötska häradena Bankekind, Hanekind och Åkerbo. Vid utnämningen bosatte sig makarna på adressen Storgatan 2 i Linköping. Sistnämnda år flyttade det barnlösa paret åter till Stockholm.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.