Bärtorpet intill sjön Geten ligger norr om sjön Roxen. Torpet räknades länge till Östra Harg socken, men kom på 1900-talet att räknas till Stjärnorp socken. På foto syns pianofabrikör Oskar Karlén tillsammans med kamrer Carl Gustaf Friman. På fotots baksida är noterat ""Bertorp, Stjärnorp i skumrasket. Kamrer Friman och Karlén på Elgjakt."
Från 299 kr
Stjärns bruk omkring 1858. Bilden är tagen från norr över västra sidans anläggningar. Stjärns hammare och masugn privilegierades år 1669. Bruket bestod av stångjärns- samt manufakturverk och efter år1844 även av stålugn. Stångjärnssmidet upphörde 1887 och manufaktursmidet nedsjönk efter hand till en obetydlighet.
Ackkärr 1922. Gamla stångjärnssmedjan byggd 1788. Stångjärnsbruket Ackkärr anlades på 1600-talet. Kraft för belysning med mera, fick man från ett vattenfall vid Kvarned (norr om Ackkärr). Stångjärnssmidet upphörde 1877. Bruket blev senare lantegendom, och vattenfallet utnyttjades som kraftstation för ett pumpverk, ett frörenseri med mera.
Johansfors i Nissan omgiven av skog. Till vänster ligger en träbyggnad. I samband med järnvägens tillkomst utvecklades Drared, med skjutshåll och gästgiveri sedan gammalt, till stations- och industrisamhället Johansfors. Samhället ligger norr om Oskarström utmed den första delen av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som invigdes 1877. Kring följande sekelskifte gav Nissan i Johansfors kraft åt sågverk, bryggeri, gjuteri, grynkvarn med mera.
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00041 som är fotograferad från Storgatan in mot gården. På den blinda mannens bröst hänger en skylt med texten "blind sedan 1874"
Området för Idrottsparken avskildes ca 1930 från Ry gårds ägor i Långås, 12 km norr om Falkenberg, alldeles väster om samhälle och järnväg. Fotbollsplanen låg ett kort stycke härifrån. Idrottsparken var i själva verket enbart en nöjesplats och dansbana som fanns kvar till strax efter andra världskriget. Från Textkomplettering Erik Kylén 1991
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00103 som är fotograferad från gården och ut mot Storgatan.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts, norrlandsföretag visade sina produkter. Utställningen pågick i 65 dagar. Bild på kungligheter som besökte utställningen, kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg när de ankommer till Gävle centralstation.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts, norrlandsföretag visade sina produkter. Utställningen pågick i 65 dagar. En av alla montrar vid utställningen med text på byggnaden "SVENSKA MOSSKULTURFÖRENINGEN, MORITZ FRAENCKEL & CO GÖTEBORG".
Den gamla kyrkan i Sankt Anna togs ur bruk efter att församlingens nya tempel stod klar år 1821. Utan funktion kom den gamla kyrkobyggnaden att förfalla, men räddades under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning från 1960-talets början. Här ett nedslag av arbetet sommaren 1965. Vy från norr.
Katalogkort med foto. Påskrift H-b-f. Ovanåker Väggduk, knyppling. Hälsingland Ovanåkers sn. L. 245 cm., br. 106 cm. Lärft av (otydligt) ling., 16 varp o 15 inslagstr. på 1 cm. Spetsar 5 cm. br. o kantspets runt om 3 cm. bred knypplade av högertvinnat ling. Märkt i ett hörn E m blått ling. i stjälksöm. Äg. Ovanåkers Hembygdsförening Norr-Edsbyn Lån 1935. E.U.9214.
Heden sedd från norr (depåläger m.m.). Text på baksidan: "Till vänster lägret med bageri, marketenteri, halmhyddor och norra baracken. Till höger om landsvägsslutet huvudförrådet, officersborgen, underofficersborgen och längst till höger Tutaryd och skolhuset. Sjukhuset är skymt av träd. Hitom underofficersborgen syns den s.k. "Prästakullen". G.A."
Hullgrenska gården från norr. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.