Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Från 299 kr
Wirsbo bruk. Strömmen. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik. Kopia
Vykort, "Vestra Vallgatan. Varberg.". Bilden är tagen mot norr. Huset närmast kameran till höger ligger i kvarteret Läkaren och tillhörde vid den här tiden doktor Almer. Till höger efter byggnaden går Torggatan in och på vänstra sidan ligger entrén till nöjesetablissemanget Pehrsonska Trädgården och Engelska parken. Fototid: 1910-tal.
Vykort, "Varberg. Strandparti." Tåg draget av ånglok på Mellersta Hallands järnväg längs havet, strax norr om Apelviken. I bakgrunden ses fästningen till vänster i bild, stenbrotten, Platsarna och staden till höger. Vykortet är avsänt den 13 juli 1915, men fotot kan vara något äldre.
Kalmar slott sett från norr omkring 1560. Efter en bild i intarsia som enligt W. Sylvander skall ha funnits i kungsmakets panel (fält 8) före restaureringen på 1850-talet. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
"Vestra Vallgatan" i Varberg under tidigt 1880-tal. Västra Vallgatan sedd från Prästgatan mot norr med tegelhusen i kv Gästgivaren till höger och troligen gamla pastorsexpeditionen till höger i kv Prästgården. Därefter korsar Bäckgatan och så ligger kva Läkaren till höger och kv Trädgården till vänster med restaurang och andra nöjesinrättningar.
Tegelbruket i Hagaström byggt 1886-88. Provkörning 1891-94. Produkt 12" ca 2 miljoner tegel per år. "Bondtegel". Första lertäckterna norr om ån (Bl.a i Bjursve Hage). Sista stora leveransen gick till Björksätra i Sandviken, ca. 12 miljoner tegel. Hagaströms LM-skola fd. folkskola byggd omkring 1945 arkitekt Dahlén. 1981 före rivningen.
Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift: 2 mil n om Halmstad (ngt norr om Susegården s.o nära Getinge station). Motivet visar Fröllinge slott sett från gården med unionsflaggan hissad, vilket betyder att bilden tagits senast 1905 då unionen Sverige-Norge upplöstes. Framför den medeltidsinspirerade entrén, med krenelering på balkongen, står ett hästekipage redo med vagn.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
I Skee socken vid Dynekilens södra strand, 7 km norr om Strömstad, skall postens nya semesterhem ligga. Fr.v. överstelöjtnant Richard Lundgren, arrangören för resan förste postiljon Denis Halling, avd. 14:s av Sv. Postmannaförbundet sekreterare Göran Agndal och förbundskassör Markus Eriksson runt kartan.
Västra postejen sedd från norr. Till höger de torrsatta resterna av Hemliga värnets västra vägg och däröver på postejen en murklack som visar höjden av denna vägg. Till vänster om murklacken ingången till postejen från Hemliga värnet. Foto M.O. 1945. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.