Lasarettet i Gävle, invigt år 1887. Byggnaden ritades av Axel Kumlien och byggdes väster om staden där Carlsborgs värdshus legat. Brukspatron Theodor Söderhjelm på Tolvfors bruk skänkte mark till park och läkarvilla. Lasarettet blev en kompromiss mellan korridor- och paviljongsystem i en tvåvåningsbyggnad med trevånigt mittparti och två flyglar som rymde 120 sängplatser.
Från 299 kr
Porträtt sannolikt av bondhustrun Anna Greta Jacobsdotter, som från 1875 och tillsammans med maken Viktor Karlsson ägde och brukade en del i Bjärkeryd Södergård söder om Kisa. Bördig från Ulrika församling hade hon dessförinnan, 1867, gift sig med Viktor, som då var rättare på den större gården Kvarntorp väster om Kisa. Fotografiet kan antas tillkommit vid 1870-talets senare hälft.
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00041 som är fotograferad från Storgatan in mot gården. På den blinda mannens bröst hänger en skylt med texten "blind sedan 1874"
Området för Idrottsparken avskildes ca 1930 från Ry gårds ägor i Långås, 12 km norr om Falkenberg, alldeles väster om samhälle och järnväg. Fotbollsplanen låg ett kort stycke härifrån. Idrottsparken var i själva verket enbart en nöjesplats och dansbana som fanns kvar till strax efter andra världskriget. Från Textkomplettering Erik Kylén 1991
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00103 som är fotograferad från gården och ut mot Storgatan.
Det pampiga mittornet till Djurö kvarn vid Bråviken väster om Norrköping. Kvarnanläggningen började byggas 1910 genom byggherren Pehr Swartz önskemål om en etablering i området. På platsen uppfördes även ett antal arbetar- och tjänstemannabostäder, vilka tillsammans med gemensamma anläggningar skapade ett mindre samhälle. Odaterat foto.
Västra fasaderna till Styrmansgatan 5 och 7 i Linköping 1965. Exempel på ursprunglig bebyggelse i området av Hejdengårdens norra delar som närmast fullständigt kom att saneras under främst 1960-talet. Till och med gatan igenlades för ny disposition av utrymmet. Vy från väster.
Morgonsolen lyser upp gavelfasaden till östra entréhuset i Linköpings Trädgårdsförening. Det festliga huset, och dess motsvarighet i väster, uppfördes vid 1860-talet som markörer för inträde till parkanläggningen. Till en början fungerade de även som bostäder för parkens föreståndare och övrig personal. Detaljer i bilden pekar för en datering till tiden omkring 1910, dock före 1912.
En bild av Linköping som trots sin relativt sena datering kan vara svår att orientera sig i. Vi ser Nygatan från en position strax väster om korsningen med Djurgårds- och Läroverksgatorna. Sedan 1980-talets exploateringar i området inte längre någon möjlig utblick.
Här räfsar Margareta, Smiss-Gretä, Persson, 43 år, och Margareta, Gret-Majän, Johansdotter, 58 år, från Kauparve vid Käldvägen havre på Smiss åker alldeles väster om gårdsparten. Kvinnorna är lite finare klädda med hatt och handskar. De kala Lausbackar syns i bakgrunden med Botvide kvarn skymtande i fjärran.
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Bodins manbyggnad ses här från änget, men det är lite osäkert vilket änge det är frågan om. Stora landsvägen går bakom tunen framför huset, så med änget avsågs troligen det som blev den nya gårdstomten väster om vägen och där den nya ladugården redan byggts. Huset är från 1700-talet, vilket bl a ses på de rätt tätt sittande fönstren på gaveln. Se Bild 639.
Här ligger skuporna och väntar på att bli uppställda i rakar. Bilden är verkligen tagen på Smiss Vilhelm Karlsson åker väster om gården. Masse har riktat kameran snett ner mot sjön, vilken syns mellan skogsdungen söder om Daustäde änge t v och Smiss änge t h. Tunen bakom rågåkern står längs kviorna ner till Smissparterna.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Utsikt från Heda kyrka mot väster med Omberg i fonden. Invid vägskälet drev länge far och son, Herman Albin och Bernhard Jonsson handelsbod. Den förstnämnde hade 1877 fått möjlighet att uppföra det väl tilltagna bostads- och affärshuset på den gamla kyrkjorden. Här är tiden omkring 1915.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.